Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Tabell 6. Andelen stadsdelar (i procent) (n=44) som systematiskt följer upp folkhälsoarbetet via årsredovisning, välfärdsbokslut eller annat sätt 2003. Jämförelse med kommunerna (n=270). OBS! flera svarsalternativ har kunnat anges Storstädernas stadsdelar Kommuner Ja, via årsredovisning 61 41 Ja, via välfärdsbokslut 55 12 Ja, på annat sätt 11 26 Nej 25 37 Total 152 116 Alla stadsdelar i Malmö och alla som svarat från Göteborg (19 av 21) uppger att de följer upp folkhälsoarbetet på något sätt. I Stockholm uppger 4 av 16 svarande (totalt 18 stadsdelar) att systematisk uppföljning genomförs. I Göteborg används genomgående årsredovisning som metod och flertalet stadsdelar (13 av 19) använder även välfärdsbokslut. I Malmö används tvärtom välfärdsbokslut av alla stadsdelarna och hälften av stadsdelarna använder även årsredovisningen som metod för uppföljning. Övriga kommentarer Önskat stöd från Statens folkhälsoinstitut kartläggning av kommunernas organisation för folkhälsofrågor 23 53 kommuner besvarade den öppna frågan där de uppmanades att ge synpunkter på hur Statens folkhälsoinstitut kan underlätta kommunernas folkhälsoarbete. Både beröm och förbättringsförslag framfördes. Kommunala basfakta lyftes fram som en bra service, men behöver marknadsföras mer eftersom den fortfarande är relativt okänd. Folkhälsostämman ansågs vara värdefull samtidigt som fler regionala konferenser efterfrågades och även bättre samordning av större konferenser. Tillgång till föreläsare med pedagogisk förmåga efterfrågades, generaldirektörens OH-bilder fick beröm samtidigt som fler OH-bilder och annat användbart material, till exempel lättillgängligt utbildningsmaterial efterfrågades. Angående hemsidan efterfrågades blänkare för nyheter. Institutets förmedling av kunskaper, forskning och utvärdering av folkhälsostrategiskt arbete uppskattades och omvandlingen till den nya rollen lyftes fram positivt. Önskemål om information om var man söker medel till projekt samt uppmaning att bidra med medel framfördes också. Utöver ovanstående efterfrågades av enstaka: • bättre samverkan med andra myndigheter och uppmaning till närliggande myndigheter att ta en mer aktiv roll i folkhälsoarbetet, • nätverkssida för samordnare att ställa direkta frågor och dela med sig av tips, • uppmuntran och stöd till folkhälsorådets arbete, • profilering av folkhälsofrågor och att ledande politiker uppmärksammas på folkhälsofrågorna, • utveckling av konkreta planerings- och uppföljningsverktyg och förmedling av bra metoder för kommunalt arbete, • nätverksträffar mellan olika professioner, • viktigt att institutet lyssnar in vad som sker underifrån, • goda exempel från kommuner, • lagstiftning av folkhälsoarbete.
24 kartläggning av kommunernas organisation för folkhälsofrågor
Page 1 and 2: Kommunernas organisation för folkh
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 kartläggning av kommunernas orga
Page 11 and 12: 10 kartläggning av kommunernas org
Page 23: 22 kartläggning av kommunernas org
Page 39: Statens folkhälsoinstituts huvudup

Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?