Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...

Tabell 6. Andelen stadsdelar (i procent) (n=44) som systematiskt följer upp folkhälsoarbetet via årsredovisning,
välfärdsbokslut eller annat sätt 2003. Jämförelse med kommunerna (n=270). OBS! flera svarsalternativ har kunnat anges
Storstädernas stadsdelar Kommuner
Ja, via årsredovisning 61 41
Ja, via välfärdsbokslut 55 12
Ja, på annat sätt 11 26
Nej 25 37
Total 152 116
Alla stadsdelar i Malmö och alla som svarat från Göteborg (19 av 21) uppger att de följer upp folkhälsoarbetet
på något sätt. I Stockholm uppger 4 av 16 svarande (totalt 18 stadsdelar) att systematisk uppföljning
genomförs. I Göteborg används genomgående årsredovisning som metod och flertalet stadsdelar
(13 av 19) använder även välfärdsbokslut. I Malmö används tvärtom välfärdsbokslut av alla
stadsdelarna och hälften av stadsdelarna använder även årsredovisningen som metod för uppföljning.
Övriga kommentarer
Önskat stöd från Statens folkhälsoinstitut
kartläggning av kommunernas organisation för folkhälsofrågor 23
53 kommuner besvarade den öppna frågan där de uppmanades att ge synpunkter på hur Statens
folkhälsoinstitut kan underlätta kommunernas folkhälsoarbete. Både beröm och förbättringsförslag
framfördes. Kommunala basfakta lyftes fram som en bra service, men behöver marknadsföras mer
eftersom den fortfarande är relativt okänd. Folkhälsostämman ansågs vara värdefull samtidigt som
fler regionala konferenser efterfrågades och även bättre samordning av större konferenser. Tillgång
till föreläsare med pedagogisk förmåga efterfrågades, generaldirektörens OH-bilder fick beröm samtidigt
som fler OH-bilder och annat användbart material, till exempel lättillgängligt utbildningsmaterial
efterfrågades. Angående hemsidan efterfrågades blänkare för nyheter. Institutets förmedling av
kunskaper, forskning och utvärdering av folkhälsostrategiskt arbete uppskattades och omvandlingen
till den nya rollen lyftes fram positivt. Önskemål om information om var man söker medel till projekt
samt uppmaning att bidra med medel framfördes också.
Utöver ovanstående efterfrågades av enstaka:
• bättre samverkan med andra myndigheter och uppmaning till närliggande myndigheter att ta en
mer aktiv roll i folkhälsoarbetet,
• nätverkssida för samordnare att ställa direkta frågor och dela med sig av tips,
• uppmuntran och stöd till folkhälsorådets arbete,
• profilering av folkhälsofrågor och att ledande politiker uppmärksammas på folkhälsofrågorna,
• utveckling av konkreta planerings- och uppföljningsverktyg och förmedling av bra metoder för
kommunalt arbete,
• nätverksträffar mellan olika professioner,
• viktigt att institutet lyssnar in vad som sker underifrån,
• goda exempel från kommuner,
• lagstiftning av folkhälsoarbete.