13.10.2013 Views

Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...

Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...

Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

om välfärdsbokslut. 29 kommuner hade fattat beslut om att ta fram välfärdsbokslut, 49 kommuner<br />

hade påbörjat en in<strong>för</strong>andeprocess, 10 kommuner hade tagit fram ett välfärdsbokslut och i 34 kommuner<br />

var välfärdsbokslut under utarbetande (Svenska Kommun<strong>för</strong>bundet & Landstings<strong>för</strong>bundet,<br />

2002). Totalt hade 76 kommuner svarat ja på någon av frågorna kring välfärdsbokslut.<br />

De kommuntyper som i lägst utsträckning följer upp sitt folkhälsoarbete är glesbygdskommuner.<br />

Där följs arbetet upp i 12 av 33 kommuner, det vill säga 46 procent. Vanligast är uppföljning i de<br />

större och medelstora städerna, där det sker i 21 av 26 (81 %) respektive 28 av 38 kommuner (74 %).<br />

Årsredovisning används särskilt i landsbygds- respektive industrikommuner (15 av 28, dvs. 54 %,<br />

respektive 25 av 53, dvs. 47 %). Välfärdsbokslut används särskilt i större städer och av landsbygdskommuner<br />

(7 av 26, dvs. 27 %, respektive 6 av 28, dvs. 21 %). Övriga kommuntyper använder välfärdsbokslut<br />

som uppföljning i lägre grad (upp till 10 %).<br />

Både Malmö och Göteborg följer systematiskt upp folkhälsoarbetet centralt inom staden. I<br />

Göteborg sker uppföljningen via välfärdsbokslut och i Malmö via både <strong>år</strong>s- och välfärdsredovisning.<br />

I Stockholm sker inte någon systematisk uppföljning på central nivå.<br />

Stadsdelarnas resultat<br />

I detta kapitel redovisas storstädernas stadsdelars resultat. Eftersom det är en totalundersökning som<br />

redovisas görs beräkningar i procent vilket möjliggör jäm<strong>för</strong>elser mellan stadsdelar och med kommuner.<br />

Skriftlig övergripande handlingsplan<br />

Skriftlig övergripande handlingsplan finns i alla utom en av Malmös stadsdelar och i flertalet av Göteborgs<br />

stadsdelar. I Stockholm fanns handlingsplan i en av stadsdelarna, Rinkeby.<br />

%<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

84<br />

20<br />

0<br />

7<br />

Göteborg Malmö Stockholm Kommuner<br />

<strong>2003</strong><br />

Figur 12. Andelen stadsdelar (i procent) i Göteborg (n = 19), Malmö (n = 10) och Stockholm (n = 15) respektive kommuner<br />

(n = 273) som har skriftlig övergripande handlingsplan <strong>för</strong> folkhälsoarbetet <strong>2003</strong>.<br />

Drygt en tredjedel av stadsdelarna (35 %, dvs. 9 av 26) med övergripande handlingsplan uppgav att<br />

den är gemensam med den egna staden centralt. Lika många har handlingsplanen gemensamt med<br />

andra myndigheter/<strong>organisation</strong>er, exempelvis primärv<strong>år</strong>d, apotek och folktandv<strong>år</strong>d.<br />

Åtgärdsprogram<br />

90<br />

kartläggning av kommunernas <strong>organisation</strong> <strong>för</strong> <strong>folkhälsofrågor</strong> 19<br />

53<br />

Av de 26 stadsdelarna som har övergripande handlingsplan, har 19 (73 %) även åtgärdsprogram kopplade<br />

till planen. Den stadsdel i Stockholm som har handlingsprogram, det vill säga Rinkeby, har även<br />

åtgärdsprogram kopplat till detta.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!