Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...
Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...
Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
om välfärdsbokslut. 29 kommuner hade fattat beslut om att ta fram välfärdsbokslut, 49 kommuner<br />
hade påbörjat en in<strong>för</strong>andeprocess, 10 kommuner hade tagit fram ett välfärdsbokslut och i 34 kommuner<br />
var välfärdsbokslut under utarbetande (Svenska Kommun<strong>för</strong>bundet & Landstings<strong>för</strong>bundet,<br />
2002). Totalt hade 76 kommuner svarat ja på någon av frågorna kring välfärdsbokslut.<br />
De kommuntyper som i lägst utsträckning följer upp sitt folkhälsoarbete är glesbygdskommuner.<br />
Där följs arbetet upp i 12 av 33 kommuner, det vill säga 46 procent. Vanligast är uppföljning i de<br />
större och medelstora städerna, där det sker i 21 av 26 (81 %) respektive 28 av 38 kommuner (74 %).<br />
Årsredovisning används särskilt i landsbygds- respektive industrikommuner (15 av 28, dvs. 54 %,<br />
respektive 25 av 53, dvs. 47 %). Välfärdsbokslut används särskilt i större städer och av landsbygdskommuner<br />
(7 av 26, dvs. 27 %, respektive 6 av 28, dvs. 21 %). Övriga kommuntyper använder välfärdsbokslut<br />
som uppföljning i lägre grad (upp till 10 %).<br />
Både Malmö och Göteborg följer systematiskt upp folkhälsoarbetet centralt inom staden. I<br />
Göteborg sker uppföljningen via välfärdsbokslut och i Malmö via både <strong>år</strong>s- och välfärdsredovisning.<br />
I Stockholm sker inte någon systematisk uppföljning på central nivå.<br />
Stadsdelarnas resultat<br />
I detta kapitel redovisas storstädernas stadsdelars resultat. Eftersom det är en totalundersökning som<br />
redovisas görs beräkningar i procent vilket möjliggör jäm<strong>för</strong>elser mellan stadsdelar och med kommuner.<br />
Skriftlig övergripande handlingsplan<br />
Skriftlig övergripande handlingsplan finns i alla utom en av Malmös stadsdelar och i flertalet av Göteborgs<br />
stadsdelar. I Stockholm fanns handlingsplan i en av stadsdelarna, Rinkeby.<br />
%<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
84<br />
20<br />
0<br />
7<br />
Göteborg Malmö Stockholm Kommuner<br />
<strong>2003</strong><br />
Figur 12. Andelen stadsdelar (i procent) i Göteborg (n = 19), Malmö (n = 10) och Stockholm (n = 15) respektive kommuner<br />
(n = 273) som har skriftlig övergripande handlingsplan <strong>för</strong> folkhälsoarbetet <strong>2003</strong>.<br />
Drygt en tredjedel av stadsdelarna (35 %, dvs. 9 av 26) med övergripande handlingsplan uppgav att<br />
den är gemensam med den egna staden centralt. Lika många har handlingsplanen gemensamt med<br />
andra myndigheter/<strong>organisation</strong>er, exempelvis primärv<strong>år</strong>d, apotek och folktandv<strong>år</strong>d.<br />
Åtgärdsprogram<br />
90<br />
kartläggning av kommunernas <strong>organisation</strong> <strong>för</strong> <strong>folkhälsofrågor</strong> 19<br />
53<br />
Av de 26 stadsdelarna som har övergripande handlingsplan, har 19 (73 %) även åtgärdsprogram kopplade<br />
till planen. Den stadsdel i Stockholm som har handlingsprogram, det vill säga Rinkeby, har även<br />
åtgärdsprogram kopplat till detta.