13.10.2013 Views

Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...

Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...

Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 - Statens ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Bland landsbygdskommuner och medelstora städer är det vanligast <strong>för</strong>ekommande med åtgärdsprogram<br />

kopplade till handlingsplanen (75 % av dem med handlingsplan, dvs. 9 av 12 landsbygdskommuner<br />

och 18 av 24 medelstora städer). Bland glesbygdskommunerna är det minst vanligt, 2<br />

av 9 (22 % av dem med handlingsplan) glesbygdskommuner har åtgärdsprogram med koppling till<br />

denna.<br />

Av storstäderna är det bara Malmö som har åtgärdsprogram kopplade till den övergripande handlingsplanen/policyn.<br />

Program finns både med inriktning mot tobak, alkohol, droger, sexuell hälsa,<br />

skador, kvinnofrid och brotts<strong>för</strong>ebyggande arbete.<br />

Öronmärkta verksamhetspengar<br />

150 av kommunerna (56 % av de svarande) uppgav sig ha öronmärkta verksamhetspengar <strong>för</strong> folkhälsoarbete.<br />

Bland medelstora och övriga mindre kommuner är detta vanligast (25 av 38, dvs. 66 %, respektive<br />

24 av 36, dvs. 67 %). Minst vanligt är pengar öronmärkta <strong>för</strong> folkhälsoarbete bland glesbygdskommunerna<br />

(9 av 26, dvs. 35 %).<br />

Malmö och Göteborg hade öronmärkta pengar <strong>för</strong> folkhälsoarbete, medan det saknades i<br />

Stockholm.<br />

Folkhälsoråd<br />

Andelen kommuner med tvärsektoriellt organ, folkhälsoråd eller dylikt, som arbetar med <strong>folkhälsofrågor</strong><br />

har ökat sedan 1995.<br />

%<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

60<br />

Figur 4. Andelen kommuner (i procent) med tvärsektoriellt organ, folkhälsoråd eller dylikt, som arbetar med <strong>folkhälsofrågor</strong><br />

<strong>år</strong>en 1995 (n = 246) och <strong>2003</strong> (n = 275).<br />

I högst grad <strong>för</strong>ekommer folkhälsoråd i större städer (23 av 26, dvs. 88 %). Även bland övriga större<br />

kommuner och bland industrikommuner är folkhälsoråd vanligare (25 av 31, dvs. 81 %, respektive 44<br />

av 53, dvs. 83 %). Bland <strong>för</strong>orts- och glesbygdskommuner är det minst vanligt med folkhälsoråd (21<br />

av 34, dvs. 62 %, respektive 17 av 27, dvs. 63 %).<br />

Malmö och Göteborg har en motsvarighet till folkhälsoråd, men i Stockholm saknas detta. I<br />

Malmö är det folkhälso-, v<strong>år</strong>d- och omsorgsberedningen som har den rollen och i Göteborg finns en<br />

styrgrupp <strong>för</strong> Healthy Cities.<br />

Det heter numera folkhälsoråd<br />

76<br />

1995 <strong>2003</strong><br />

kartläggning av kommunernas <strong>organisation</strong> <strong>för</strong> <strong>folkhälsofrågor</strong> 13<br />

Benämningarna på dessa tvärsektoriella organ varierar betydligt mindre än tidigare. Den dominerande<br />

benämningen är i dag folkhälsoråd (117) och den näst vanligaste utgör hälsoråd (22). 1995 var<br />

hälsoråd den vanligaste beteckningen.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!