Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 15 exempelvis när hälsopolitiska insatser utvärderas. En närliggande design är jämförelsen mellan två geografiskt skilda områden. En annan design är tidsseriestudier (TSS) där mätningar görs sekventiellt över tid före och efter en insats. Sådana studier kan ge mera trovärdig information än före-efter-studier kan ge. I tidsserieanalyser identifieras trender och periodicitet. En statistiskt viktig egenskap är korrelation mellan observationer inom en tidsserie. När en tidsseriedesign används ska en stabil basnivå eller trend fastställas innan insatsen görs. Kvalitativa studier är ett samlingsnamn för ett flertal studiedesigner (på samma sätt som ovan nämnda designer kan sägas vara kvantitativa). Den kvalitativa forskningen ger information och kunskap om hur människor uppfattar olika saker, vilken mening de tillskriver olika fenomen och hur de kommunicerar sina upplevelser av omgivning och olika händelser (Hallberg, 2002). Anledningen till att de kallas kvalitativa är att resultatet sällan mäts med siffermått och man gör heller inte någon statistisk analys av resultatet. I stället används datainsamlingsmetoder såsom deltagande observationer, fokusgrupper och djupintervjuer. Det finns en mängd kvalitativa metoder för systematisk insamling och bearbetning av data. Dessa kan dock delas in i tre kategorier: språkorienterade metoder, teorigenererande metoder och beskrivande metoder (Hallberg, 2002). Som exempel kan nämnas Grounded theory, en teorigenererande metod som används allt oftare inom folkhälsoforskningen (till exempel Hallberg & Jansson, 1996; Dellve et al., 2001; Thunberg et al., 2001). Insamling av data och analys sker ofta som en parallell process där forskaren pendlar mellan datainsamling och en preliminär analys som i sin tur styr den fortsatta datainsamlingen. Syftet är att få en så fullständig bild som möjligt av det som studeras. Det är själva frågeställningen som avgör hur urvalet av informanter sker. I kvalitativ forskning talar man om strategiskt, ändamålsenligt eller teoretiskt urval. Detta betyder att informanterna bedöms vara teoretiskt representativa för det område, den grupp människor eller de fenomen man vill beskriva. Detta gör också att ett förhållandevis litet antal informanter kan bidra med tillförlitlig och teoretiskt generaliserbar information. Det är forskarens uppgift att avgöra när datainsamlingen upphör att tillföra något nytt och materialet bedöms som ”mättat”. Kvalitativa och kvantitativa metoder ska inte ses som varandras motsatser. De utgör ofta utmärkta komplement till varandra i folkhälsoforskning och valet mellan dem avgörs av frågeställningen. Kvalitativa metoder har en viktig roll i processutvärderingen av interventionsinsatser och tillför till exempel viktig kunskap om och förståelse för olika aktörers/deltagares upplevelser och tolkning av vad interventionen inneburit. Kritisk granskning av kvalitativa studiers trovärdighet är naturligtvis lika viktig som inom kvantitativ forskning. Det begrepp som används när man ska bedöma om en studie verkligen mäter det den säger sig mäta benämns ofta dess tillförlitlighet (credibility). Kvalitativa studier har inte som målsättning att statistiskt kunna generalisera till en större population och därför väljer man att i stället tala om studieresultatens överförbarhet (transferability) till en annat område, att gälla för andra liknande grupper av människor eller till andra typer av fenomen. Möjligheten för andra att upprepa studien med samma resultat bedöms i termer av dess grad av beroende (dependability) och huruvida studieresultaten påverkas av särskilda intressen (neutralitet) benämns efter möjligheten att bestyrka (confirmability) dem. Några viktiga redskap som en kvalitativ forskare har för att styrka trovärdigheten av resultaten är triangulering av datainsamlingsmetod, gemensam analys tillsammans med andra forskarkollegor (peer-debriefing), återföring av resultat till informanter och efterföljande kompletterande analys samt noggranna anteckningar som återger forskningsprocessen och de vägval som gjorts under studiens gång. Slutligen ställs extra stora krav på förmågan att presentera resultaten på ett sådant sätt att läsaren får tillräcklig information för att bedöma studiens relevans och generaliserbarhet. Ytterligare ett sätt att kategorisera olika typer av studie-/forskningsdesigner är att tala om ”experimentella” och ”icke-experimentella designer”. De experimentella designerna handlar uteslutande om RCT (se ovan). Exempel på icke-experimentella designer är så kallade kvasi-experimentella designer som exempelvis CCT vilka inte använder sig av randomiserade stickprov. Slutligen finns en kategori som brukar kallas observationsstudier. Exempel på dessa är kohortstudier och före-efter-studier samt tidsseriestudier.
16 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2
Page 1 and 2: Kunskapsbaserat folkhälsoarbete De
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 15: 14 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 49 and 50: 48 mot en ny folkhälsopolitik RCT
Page 67 and 68:
66 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83:
Dagens forskning genererar ofantlig
show all

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?