Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Vanligtvis är det bra att dela upp tabellerna så att varje tabell beskriver likartade interventioner. Utifrån de tabeller som framställs bör det gå att bedöma om det är möjligt att räkna ut ett gemensamt resultatmått för alla eller en del av studierna. Där det finns betydande skillnader mellan studierna när det gäller deltagare, interventioner, utfall och metoder är det vanligtvis inte rimligt att fastställa en uppskattning av den effekt som studierna visar i medeltal. En annan indelning som med fördel kan läggas in i tabellen är att skilja på studier med olika ekologisk nivå, exempelvis individ, organisation, lokalsamhälle, hälsopolitisk. Om likheter mellan studierna är tillräckligt stor kan en kvantitativ analys göras, det vill säga statistiska metoder används för att uppskatta ett medelvärde för utfallet. Detta gör bland annat genom metaanalys. Här ska inte dessa metoder genomgås, utan här hänvisas i stället till de utförliga metodanvisningar som bland annat Cochrane Society har publicerat. I samband med syntesen av data bör man ta ställning till om publiceringsbias finns, det vill säga om negativa resultat i mindre omfattning kommit att publiceras och att syntesen därför kommer att övervärdera resultat. Detta kan vara mycket svårt att bedöma men ett sätt kan vara att ta del av forskares erfarenheter av att inte ha fått resultat publicerade och också inkludera ej publicerade resultat. Ett sätt att sammanfatta resultat är att gradera kunskapssammanfattningens slutsatser. Ett sådant förfaringssätt använder sig SBU av och det finns beskrivet av Britton (2000). Efter att ha kvalitetsbedömt varje studie som hög, medel eller låg kvalitet, graderas slutsatserna så att ett starkt vetenskapligt underlag kräver minst två studier med hög kvalitet eller en god systematisk översikt. Ett måttligt starkt vetenskapligt underlag finns om en studie med hög kvalitet och minst två med medelhög kvalitet visar på effekt. Begränsat vetenskapligt underlag finns när minst två studier med medelhög kvalitet visar på resultat. I övrigt finns otillräckligt vetenskapligt stöd för att interventionen har effekt. Se tabell 3. Tabell 3. Gradering av slutsatser. Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 29 1. Starkt vetenskapligt 2. Måttligt starkt 3. Begränsat 4. Otillräckligt underlag vetenskapligt vetenskapligt vetenskapligt underlag underlag underlag Minst två studier med En studie med hög Minst två studier med Annat underlag hög kvalitet eller god kvalitet plus minst medelhög kvalitet systematisk översikt två med medelhög kvalitet Sammanfattning av syntes av data • Syftet med syntesen är att summera de data som extraherats från primärstudier • Datasyntes är tabulering av studiekaraktäristika och resultat (icke kvantitativ syntes) och användning av statistiska metoder om nödvändigt (kvantitativ syntes) • Syntesen hjälper till att bestämma om interventionen i fråga är effektiv och om så är fallet under vilka omständigheter • Kvantitativ syntes fokuserar på statistiska metoder att sammanställa resultat från flera studier (metaanalys), att värdera heterogeniet, och värdera publikationsbias
30 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2
Page 1 and 2: Kunskapsbaserat folkhälsoarbete De
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 29: 28 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 49 and 50: 48 mot en ny folkhälsopolitik RCT
Page 81 and 82:
80 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 83:
Dagens forskning genererar ofantlig
show all

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?