Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Davis och Thorburn (1999) rapporterar från ett försök där man utbildat en sköterska från varje avdelning i kamratstöd vid ett sjukhus som haft större omorganiseringar och avskedat vårdpersonal. Tyvärr hade utvärderingen av försöket mycket stort bortfall, endast 46 procent av de tränade sköterskorna svarade på den enkät man lämnade ut efter ett år. Även när man prövade att utvärdera försöket bland ett urval av alla sköterskor på sjukhuset fick man en svarsfrekvens på endast 35 procent. Av denna anledning, liksom att försöket saknade kontrollgrupp, måste artikelns kvalitet anses så låg att den knappast tillför någon ytterligare kunskap om kamratstöd är en effektiv metod att minska stress. En svensk studie (Lövgren et al., 2002) försöker bedöma om en nyligen antagen landstingspolicy för en bra arbetsmiljö med ett öppet och tolerant klimat på arbetsplatserna har någon betydelse för arbetsförhållandena. Mätning av personalens åsikter om arbetsklimatet skedde vid fyra sjukhusavdelningar före och tre år efter policyns införande. Tyvärr har man i denna studie varken kontrollgrupp eller samma personer som svarar på enkäterna vid första tillfället och vid uppföljningen. Därför anser vi att kvaliteten på studien är låg, men man kan ändå notera att man som resultat fick betydligt sämre arbetsförhållanden i treårsuppföljningen än vid den första undersökningen. Författarna menar att detta berodde på att sjukvården under de tre åren drabbats av hårda nedskärningar. Sammanfattningsvis kan man med detta underlag inte ange vilka metoder för att reducera stress som är effektiva, men underlaget visar att det finns ett visst vetenskapligt stöd för att olika åtgärder för att minska stress har effekt. Åtgärder för att ändra levnadsvanor Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 75 Chalmers och medarbetare (2001) rapporterar om en studie där man använt sig av ett speciellt framtaget informationsmaterial för att påverka sjuksköterskor att sluta röka. I de ursprungliga planerna för studien skulle en grupp bildas som fick informationen i grupp och en annan där informationen skedde individuellt. Dessa två grupper slås dock samman i analysen vilket leder till att försöket saknar jämförelsegrupp. Likaså använde man sig av självselektering, det vill säga endast sköterskor intresserade av att sluta röka och delta i försöket deltog. Resultatet visar på en svag minskning av antalet rökare och antalet rökta cigaretter, men detta resultat baserar sig i 12-månaderskontrollen på enkätsvar med ett högt bortfall. Marshall och medarbetare (2002) rapporterar en intervention för att öka användningen av trappor i stället för hiss på ett sjukhus. Både patienter, anhöriga och sjukhuspersonal studeras före och efter det att skyltar med uppmaningar om att använda trappan placerats ut vid hissen. Skyltarna placeras ut vid två tillfällen och mätningarna skedde före, under och efter deras utplacering. Resultaten visar att man först fick en ökning av antalet trappanvändare, men att vid det andra tillfället som skyltarna placerades ut fick man färre trappanvändare än till och med innan försöket. Det är omöjligt att dra slutsatser från endast en studie för respektive insats för att förändra rökning och fysisk aktivitet. I en studie (Evanoff et al., 1999) som rapporterar om bildandet av ergonomiska team för att minska skador vid lyft bland sjukvårdsbiträden rapporteras en avsevärd minskning av skador, kostnader för frånvaro samt mindre smärta bland sjukvårdsbiträden på ett sjukhus. Studien rapporterar hur man arbetade med deltagande team som fått speciell utbildning i skadeförebyggande arbete och som sedan haft uppgiften att föra denna kunskap vidare till sina kollegor. I en intressant och välgjord rapport (Hunt et al., 2000) studeras om deltagandet i de specifika arbetarråd som skapades inom studien ”5-a-day” påverkade resultatet. Studien ”5-a-day” var ett större interventionsprojekt vid arbetsplatser i USA med avsikt att öka antalet intag av frukt och grönsaker, med titeln och slogan; minst fem om dagen. Studien som är en avancerad processutvärdering finner att
76 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 man fick ett bättre resultat av insatserna om arbetarna som ingick i de styrande råden hade deltagit i arbetet under många timmar. Diskussion Föreliggande kunskapsöversikt är inte fullständig då den endast tar hänsyn till artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Ingen grå litteratur ingår och vi har under arbetet inte heller haft en egen referensgrupp utan deltagit i den referensgrupp som bildats för den i inledningen nämnda översikten över redan gjorda översikter om hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatser. Som kunskapsöversikt bör den ses som ett komplement till den nyss nämnda som kommer att inkludera grå litteratur och spänna över en längre tidsrymd. Trots detta är vår bedömning att vår sökning av vetenskapliga artiklar kan anses som fullständig då databaserna Medline och Social SciSearch täcker den mesta litteraturen i fälten medicin och socialvetenskap. Vi har dessutom kompletterat med sökningar i databaserna CINHAL och HLTH som inkluderar litteratur om omvårdnad och ämnen relaterade till sjuksköterskors praktik. Sökningen hade låg specificitet och vi hade till att börja med 305 titlar och abstract att bedöma. Troligen är det mycket svårt att specificera sökningen i detta fält, då den mesta litteraturen som behandlar hälsofrämjande arbete för patienter eller arbete, vars slutliga syfte är att förbättra villkoren för patienter vid sjukhus och vårdinrättningar, inte kan särskiljas från hälsofrämjande arbete för personalen. Mot den bakgrunden är kanske det mest påtagliga resultatet av vår kunskapsöversikt att så få insatser för att förbättra hälsan hos vårdpersonal rapporteras vetenskapligt. Många av de författare, vars artiklar vi inkluderat, pekar på att just vårdpersonal är speciellt motiverade att förändra sina vanor mot en mera hälsofrämjade livsföring med de speciella insikter och erfarenheter som deras utbildning och yrkesliv gett dem. Vidare torde det vara viktigt att just sjukvårdspersonal har en hälsofrämjande livsstil och ett hälsofrämjande arbetsliv, då de utgör viktiga exempel och ofta intar roller som informatörer för hälsofrämjande åtgärder. Inte minst helhetsgrepp för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser där organisatoriska förändringar och nytänkande i lednings- och styrsystem för vårdarbetsplatser saknas fullständigt bland de åtgärder som beskrivs i de vetenskapliga artiklarna. Mot bakgrund av att en artikel med hög och en med medelhög kvalitet visar på effekter av minskad stress kan vi dra slutsatsen att det finns ett visst vetenskapligt stöd för att åtgärder för att minska stress, har effekt. Det går dock inte att påvisa vilka metoder som skulle kunna vara effektiva. Inte heller kan de få studier om förändrade levnadsvanor eller åtgärder för att minska skador inom vården leda till en slutsats. Konklusionen är att det saknas studier som påvisar vilka metoder som är effektiva för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser inom vården. Detta är mycket olyckligt med tanke på den bakgrund av höga ohälsotal som inledningsvis nämndes, där just kvinnlig personal inom vård och omsorg står för en avsevärd andel av ohälsan.
Page 1 and 2:
Kunskapsbaserat folkhälsoarbete De
Page 3 and 4:
© statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6:
4 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26: 24 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 49 and 50: 48 mot en ny folkhälsopolitik RCT
Page 75: 74 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 83: Dagens forskning genererar ofantlig
show all

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?