Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

att inte skriva sammanfattningen med ett alltför tekniskt innehåll utan i stället beskriva översikten på ett klargörande sätt, dock utan att överdriva resultatens betydelse. Vidare bör sammanfattningen vara väl strukturerad med separata sektioner som summerar innehållet i översikten. På detta sätt låter man läsaren dra egna slutsatser om genomförande, resultat och slutsatser. I inledningen bör man börja med att redogöra för frågeställningens betydelse. Nästa sektion, syfte/mål ska beskriva själva huvudfrågeställningen och eventuella sekundära frågeställningar. I metoddelen redovisas de datakällor man använt, vilka kriterier som gällt vid urval av studier, studiekvalitetskriterier och dataextraktion. Resultatdelen bör lyfta fram de huvudsakliga resultaten (kvantitativa och/eller kvalitativa) och slutsatserna bör vara direkt relaterade till dessa. I slutsatserna bör man även beskriva resultatens praktiska användbarhet. Avslutningen kan med fördel innehålla rekommendationer om hur forskning inom området bör framskrida när kunskapsluckorna är uppenbara. Huvudsaklig text Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 33 Bakgrundsinformation. Behovet av sammanställningen bör beskrivas genom att man diskuterar problemområdet (frågeställningen). Historiska, sociala, ekonomiska och andra relevanta perspektiv kan användas för att beskriva behoven hos folkhälsoarbetare och politiker som i sitt arbete ska använda sig av resultaten. För att bygga vidare på grunden för översikten kan man beskriva målgruppen i relation till problemet, tidigare använda eller kända metoder/åtgärder och relevanta effekter. Frågeställningen. Frågeställningen och eventuella sekundära frågeställningar ska beskrivas i detalj utifrån population/målgrupp, interventioner, utfall och forskningsdesign (studieuppläggning). Granskningsmetoder. De metoder/tillvägagångssätt som använts beskrivs i de sektioner som handlar om sökproceduren och sökstrategier, inklusions- och exklusionskriterier, dataextraktion samt syntes och analys av olikheter mellan översikterna/studierna. Här bör man även beskriva de ändringar som gjorts i protokollet under processens gång. En bra utgångspunkt för hur man skriver detta avsnitt är att tänka på att det ska finnas tillräckligt mycket information så man kan återupprepa hela processen på ett någorlunda likartat sätt. Detaljer om inkluderade och exkluderade översikter/studier. Detaljer om urvalsprocessen ska noga rapporteras. Lämpligen används ett flödesdiagram. En lista över de översikter/studier som exkluderats ska också redovisas. Om det är möjligt bör anledning till exklusion också redovisas och kan med fördel läggas som en bilaga. Resultat. Resultaten ska rapporteras kortfattat. Kvantitativa data kan beskrivas i tabellform med en beskrivande sammanfattning. De viktigaste huvuddragen i artiklarna ska också rapporteras, vilket ska inkludera de målgrupper, interventioner och utfall som varit aktuella i artiklarna. Information om studiedesign och andra kvalitetsaspekter kan också ges i tabellform. Visserligen är det tidskrävande att arbeta fram dessa tabeller och grafer, men utan dessa är det näst intill omöjligt för läsaren att förstå resultaten. Diskussion. Ofta vänder sig läsaren till diskussionsavsnittet för att få hjälp med tolkningen av resultaten. Diskussionsavsnittet ska bygga på resultatdelen och framför allt tolka och diskutera den praktiska användbarheten av resultaten. I diskussionen ska inkluderas resonemang om de kvantitativa resultatens validitet, möjliga systematiska fel, styrkan i bevisen, resultatens implikationer för positiva och/eller negativa effekter och förväntade kostnader. Att kombinera detta resonemang med resultat från de kvalitativa aspekterna av studierna hjälper till att skapa en helhetsbild som läsaren lättare kan dra egna slutsatser från.
34 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 En särskild diskussion bör föras kring resultatens generaliserbarhet. Hälsofrämjande arbete är så gott som alltid en effekt av sitt sammanhang, sin kontext och dess normer och värderingar, de personer som är involverade, de organisatoriska och finansiella möjligheterna, etc. Det är därför av största vikt att lyfta fram detta i diskussionen, för att ytterligare förtydliga att en kopiering av ett framgångsrikt projekt i ett visst sammanhang inte nödvändigtvis innebär framgång i ett annat. Utifrån detta bör man vidare diskutera vilka grundläggande komponenter i de refererade framgångsrika projekten som kan vara den ”minsta gemensamma nämnaren” eller den ”aktiva ingrediensen”. Som avslutning på diskussionsavsnittet bör man föra ett resonemang kring slutsatserna. Slutsatserna gäller det vetenskapliga stödet för olika effekter av interventioner. I kunskapsöversikter av mer kvantitativ och experimentell art brukar man i slutsatserna inkludera rekommendationer som bygger på en gradering av bevis vilka i sin tur bygger på styrkan i studiedesignen, effekter (inkl. effektstorlek), etc. I den typ av kunskapsöversikter som rör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter kan detta vara svårt att göra. På grund av detta försvåras en kvantitativ jämförelse av bevisstyrka. Istället rekommenderas en mer kvalitativ och beskrivande karaktär som eventuellt kan leda över i någon form av försiktiga rekommendationer. Sammanfattning av huvudpunkterna i diskussionsavsnittet: • Sammanfattning av de huvudsakliga resultaten • Styrkor och svagheter med översikten - Uppskattning av översiktens kvalitet - Översiktens relation till eventuella andra översikter, speciellt vad gäller skillnader i kvalitet och resultat • Vad innebär resultaten - Styrkor och svagheter av de bevis som är inkluderade i översikten - Riktning och styrka av de effekter man funnit i de studerade originalstudierna - Tillämpning av översiktens resultat • Rekommendationer - Praktiska implikationer för folkhälsoarbetare och politiker - Obesvarade frågor och identifiering av vidare forskning Tack till bidragsgivare. De allra flesta översikter innehåller bidrag från många olika personer och organisationer, exempelvis vad gäller litteratursökning, datainsamling, redigering, genomläsning. Det är en god sed att dessa nämns, samt vilken typ av hjälp de bidragit med. Referenser och bilagor. Det är viktigt att referenser anges korrekt och fullständigt. Som nämnts tidigare är det till stor hjälp att använda sig av ett referenshanteringssystem (se sid. 24). Det finns ett antal olika internationellt accepterade citeringsstilar (exempelvis APA, Vancouver etc.). I samhällsvetenskaplig litteratur är APA den vanliga citeringsstilen, medan man inom medicinsk litteratur vanligen använder Vancouver. Exakt hur APA citeringsstil ska användas kan man läsa om i American Psychological Associations (APA) publikationsmanual (1994), medan Vancouvers citeringsstil beskrivs i http://www.library.soton.ac.uk/infoskills/vancouver.shtml. För övrigt bör man även ha en lista på såväl inkluderade som exkluderade originalartiklar. Dessa kan med fördel läggas som bilagor. I bilagor kan man också lägga beskrivningar på de fulla sökstrategierna, rådata om de inkluderade studierna och annan relevant information.
Page 1 and 2: Kunskapsbaserat folkhälsoarbete De
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 33: 32 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 49 and 50: 48 mot en ny folkhälsopolitik RCT
Page 83: Dagens forskning genererar ofantlig

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?