Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 23 Medline/PubMed (avgiftsfri) (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/PubMed/) Databasen Medline täcker i huvudsak medicinsk litteratur. Här finns över 4 000 av de mest ledande tidskrifterna i världen. Medline uppdateras varje vecka och är sökbar från 1966 och framåt. National Library of Medicine (NLM) i Washington, D.C., USA, ansvarar för utgivningen. Social Sciences Citation Index (SSCI, avgiftsbelagd) (http://www.isinet.com/isi/products/ citation/ssci/) Denna databas kan karaktäriseras som tvärvetenskaplig och inkluderar samhälls- och beteendevetenskaplig litteratur från 1986. Den bevakar över 3 600 tidskrifter och produceras av Institute for Scientific Information. Endast referenser till artiklar ges (ej fulltext). SSCI omfattar även ett citationsindex, det vill säga man kan få information om vem som skrivit om ett speciellt ämne samt vilka andra författare som citerat dennes artiklar. ERIC (Educational Resources Information Center, avgiftsfri) (http://www.eric.ed.gov/searchdb/ searchdb.html) Här återfinns främst utbildningslitteratur i form av vetenskapliga artiklar, böcker, konferensrapporter. ERIC startades 1966 och innehåller i dag över en miljon referenser. Databasen uppdateras varje månad och produceras av Cambridge Scientific Abstracts. Libris (avgiftsfri) (http://www.libris.kb.se/) Libris bevakar främst svensk forskning och de svenska specialbiblioteken. Libris har över fyra miljoner referenser. Referenser till böcker och tidskrifter uppdateras dagligen medan artiklar uppdateras varje vecka. Libris publiceras av Kungliga biblioteket i samarbete med drygt 70 bibliotek. Oberoende av vilken databas man ska söka i, bör man tänka på följande: • läs alltid databasens innehållsbeskrivning och hjälptexter • ta reda på ämnesbeteckningen – tvärvetenskaplig, ämnesspecifik, populärvetenskaplig. • ta reda på databastyp – fulltext-, referens-, faktadatabas samt ta reda på dokumenttyp – tidskriftartiklar, konferensartiklar, rapporter, böcker • tidstäckning, uppdatering • språklig täckning När man sökt färdigt i alla databaser bör man gå vidare och göra vissa kompletterande sökningar enligt följande: Referenslistor. Att gå igenom referenslistor i centrala översikter och primärstudier kan ge fler viktiga referenser som man kan ha missat i sin databassökning. Att söka för hand. Det finns alltid en risk att man missar viktiga publikationer i sina databassökningar beroende på exempelvis att den sökstrategi man lagt upp inte är optimal eller att indexeringen i databaserna är ofullständig. Om det är möjligt bör man därför också söka för hand i de tidskrifter som är mest relevanta för området efter publikationer som man möjligen kan ha förbisett i databassökningen och i referenslistorna. Att söka för hand på detta sätt ger också möjlighet att hitta de allra senaste publikationerna som ännu inte hunnit läggas in i databaserna eller uppmärksammats i andra artiklar. Att söka i ”grå litteratur”. Viktiga resultat från olika studier kan ha publicerats i rapporter av olika slag som i sin tur inte har dokumenterats i någon databas. En total identifiering av all relevant grå litteratur i ämnet är näst intill omöjlig, men en del av denna gråa litteratur finns indexerad i databaser såsom SIGLE (System for Information on Grey Literature). För övrigt blir i detta sammanhang den referensgrupp man bildat mycket viktig. Oftast känner de ledande experterna till en stor del av denna litteratur. Man kan även söka efter grå litteratur hos olika forskningsorganisationer, professionella nätverk och organisation, etc. Att söka efter relevanta avhandlingar (se databasen “Dissertation Abstracts”) och uppsatser kan vara ytterligare en väg att finna mer information. Konferensrapporter kan ge god information om såväl avslutad som pågående forskning inom ämnet. Även för detta finns
24 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 databaser som exempelvis “Index to Scientific and Technical Proceedings” och “Conference Papers Index”. Vissa större bibliotek har även kataloger över konferensrapporter. Det är dock viktigt att komma ihåg att sammanfattningar som ges i konferensrapporter inte alltid stämmer överens med studiens slutliga rapport. Det kan därför vara av värde att kontakta författaren direkt och be om slutrapporten innan man bestämmer sig för att inkludera informationen i kunskapsöversikten. Forskningsregister. Olika forskningsregister har förteckningar över pågående forskning (all forskning publiceras inte). Ett exempel på ett svenskt forskningsregister är Vetenskapsrådets forskningsinformation (http://www.forskning.se/). Om sökträffar på www.forskning.se leder till information från universitet, högskolor och andra forskande myndigheter och dess fullständighet är beroende av forskarnas vilja att delge databasen sina fynd. Ett exempel på ett internationellt register är National Research Register (http://www.update-software.com/national/). Även forskningsråden registrerar all forskning de stöder. På CRD:s hemsida (http://www.york.ac.uk/inst/crd/welcome.htm) finns listor över aktuella forskningsindex och register. Man kan även hitta forskningsregister på Internet (exempelvis “metaRegister of Controlled Trials” vilket “Current Controlled Trials” står för). Som nämnts tidigare bör man först kontakta sin referensgrupp vilken troligen har en god överblick över vilka forskningsregister som bör gås igenom. Att söka på Internet. Internet kan ge god information om pågående och avslutad forskning, speciellt kan man hitta information om studier som inte blivit formellt publicerade. Men att söka på Internet kan visa sig vara en näst intill hopplös uppgift. Många av de huvudsakliga sökmotorerna klarar inte en sofistikerad multisökning och sökningar kan ge tusentals ”hittar” som i sin tur måste granskas. Det går dock att söka på Internet på ett relativt systematiskt sätt genom att använda sig av ”meta-sökmotorer” som Copernic och Dogpile. Ytterligare en användbar sökmotor kallas Scirus (www.scirus.com). Scirus är en sökmotor som specialiserat sig på vetenskaplig information. Scirus har även ett filter vilket hjälper till att filtrera bort information som inte är vetenskaplig. Sök- och referenshanteringssystem Att använda sig av ett referenshanteringssystem är till mycket stor hjälp för att hålla ordning på referenser och för att på ett korrekt och enkelt sätt föra över dessa till det dokument man arbetar i. Detta innebär att de referenser man finner i olika databaser behändigt kan föras över i elektronisk form från databasen till det egna referensbiblioteket, antingen på ens egen hårddisk eller på diskett. De referenser man hittat manuellt måste också manuellt föras över till referenshanteringssystemet. Det är då viktigt att tänka på att man får med alla viktiga uppgifter. Några av de vanligaste förekommande referenshanteringssystemen är EndNote, Reference Manager, GetaRef. Dokumentera sökningen Generellt gäller att hela processen från formulering av frågeställning till skrivandet av slutrapporten ska vara tydlig för läsaren. För att läsaren ska kunna värdera resultaten är det nödvändigt att tydligt och relativt detaljerat beskriva hur sökningen och urvalet av studier gått till. Därför ska sökningen dokumenteras kontinuerligt och man bör även beskriva anledningar till eventuella ändringar och tillägg i sök- och urvalsproceduren.
Page 1 and 2: Kunskapsbaserat folkhälsoarbete De
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 23: 22 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 49 and 50: 48 mot en ny folkhälsopolitik RCT
Page 75 and 76:
74 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83:
Dagens forskning genererar ofantlig
show all

Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?