Att minska förekomsten av ätstörningar
Att minska förekomsten av ätstörningar
Att minska förekomsten av ätstörningar
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vad har promotion och allmänt riktade insatser<br />
att göra med <strong>ätstörningar</strong>?<br />
Ätstörningar har, liksom många andra mänskliga problem och sjukdomar, ett<br />
påtagligt psykosocialt inslag och kan inte ses som skilda från individens situation<br />
i övrigt.<br />
”En person med <strong>ätstörningar</strong> beskrivs ofta<br />
som en som har dålig självkänsla med brist på<br />
upplevelse <strong>av</strong> en stabil, egen identitet. Hon har<br />
ofta en överdriven tillagsinställning, ökad känslighet<br />
för vad andra behöver samtidigt med bristande<br />
kontakt med egna behov och känslor, intill<br />
självutplåning. Hon är ofta omtyckt, foglig, tyst<br />
och snäll och saknar förmåga att sätta gränser,<br />
säga emot och säga nej. Hon har ofta inte ut-<br />
vecklat någon förmåga att handskas med konflikter.<br />
Hon strävar ofta efter perfektionism och<br />
har överdrivna kr<strong>av</strong> på sig själv parat med en<br />
mycket självkritiskt hållning. Det enda som räknas<br />
är prestationer – vad man gör och inte vad<br />
man är. (…)Det är också vanligt med en bakgrund<br />
<strong>av</strong> psykisk stress, fler separationer, andra påfrestande<br />
livshändelser, depressioner, missbruk<br />
mm i familjen.”<br />
Ett brett inriktat promotionsarbete för att generellt stärka människors psykiska<br />
och sociala välbefinnande med effekter på självkänsla, självförtroende, identitetsstyrka,<br />
copingförmåga, psykisk stress, konflikter, separationer, missbruk<br />
etc bör alltså även ha effekter på förekomst <strong>av</strong> <strong>ätstörningar</strong>.<br />
När det gäller <strong>ätstörningar</strong> finns det signaler som talar för att förebyggande<br />
strategier i första hand bör inriktas på promotivt och sekundärpreventivt<br />
arbete medan primärpreventiva insatser, i form <strong>av</strong> till exempel information<br />
och/eller diskussioner om <strong>ätstörningar</strong> i skolor, ifrågasätts <strong>av</strong> många praktiker<br />
och även <strong>av</strong> forskare.<br />
Under 1993-1995 genomfördes i Norge ett uppmärksammat skolprojekt<br />
med målet att <strong>minska</strong> <strong>förekomsten</strong> <strong>av</strong> <strong>ätstörningar</strong>. Projektet utgick från skolmaterialet<br />
”Ungdom og spiseforstyrrelser”.<br />
Huvudmålsättningen med materialet var att sprida kunskap om <strong>ätstörningar</strong>.<br />
Även erfarenheterna från detta arbete visar att det faktum att man har kunskaper<br />
om <strong>ätstörningar</strong> inte är en skyddsfaktor mot att få <strong>ätstörningar</strong>.<br />
I en <strong>av</strong> de engelska studier som ingår i Ulf Wallins tidigare redovisade genomgång,<br />
har forskarna utvärderat ett projekt byggt till stor del på informa-<br />
UR<br />
<strong>Att</strong> <strong>minska</strong> <strong>förekomsten</strong> <strong>av</strong> <strong>ätstörningar</strong> ✹ Ett liv <strong>av</strong> vikt 45<br />
REGERINGS-<br />
RAPPORTEN<br />
1993
Change language