Att minska förekomsten av ätstörningar

idrottares menscykel bör utformas, något som först på senare år börjat diskuteras.
På lokal nivå
De största insatserna som RF gör är av informativ natur och utbildningskaraktär
och vänder sig till ledare/tränare och aktiva utövare på alla nivåer. Detta
sker bland annat genom den studiecirkel- och kursverksamhet som genomförs
i samarbete med SISU och inom vilket man bl a har tagit fram studiematerial
relaterade till träning, mat, näringsfysiologi och anorexi/bulimi.
Hälsofrämjande/förebyggande:
Ungdoms- och vuxenidrotten delas upp i prestationsinriktad tävlingsidrott och
hälsoinriktad bredd- och motionsidrott. De prestationskrav som finns inom
tävlingsidrotten måste balanseras med satsningar på social samvaro i gemensamma
aktiviteter (läger, temakvällar etc). Det är viktigt att idrottsledare har
kunskap om fysisk, psykisk och social utveckling samt kompetens i att arbeta
med metoder som befrämjar trivsel och välbefinnande.
I detta ingår bland annat att kunna ge eller förmedla adekvat rådgivning om
mat och näringsbehov, anpassad till ålder, kön och typ av idrott. Det är också
centralt att unga människor inte uppmanas att hålla igen på maten för att till
exempel uppnå bättre resultat.
Inom barn- och ungdomsidrotten finns ett stort föräldraengagemang. Detta
ger stora möjligheter till diskussioner om prestationskrav, mathållning m.m.
Tidig upptäckt:
Det är inte ovanligt att ätstörningar debuterar i idrottssammanhang och/eller
att ett intensivt tränande utgör ett led i utvecklandet av en ätstörning. Ledare
och tränare har en central funktion när det gäller att upptäcka exempelvis ett
överdrivet tränande och/eller otrivsel med den egna kroppen hos de idrottsaktiva.
Det är viktigt att idrottsledare har kunskap om sådana signaler och agerar
då de förekommer.
Tidiga insatser:
Vid upptäckt av eller misstanke om en ätstörning är det viktigt att ledare/trä-
Särskilda områden ✹ Ett liv av vikt 79