Man behövs på nåt sätt” - Vision

Undersökningens genomförande
Genomförandet av undersökningen har skett i flera steg. Inledningsvis har en
kvalitativ undersökning gjorts genom diskussioner med kommunala personalchefer
och arbetsmiljöexperter hos SKTF. Därefter har den kvalitativa delen
fortsatt med ett antal fokusgrupper bestående av SKTF-medlemmar. Utifrån
dessa samtal har ett frågeformulär för telefonintervjuer sammanställts. Under
perioden maj – juni 2004 tillfrågades 4500 personer av Sifo på uppdrag av
SKTF.
Syfte
Det primära syftet med denna undersökning är att försöka identifiera de
faktorer i arbetsmiljön som medverkar till att man trivs på arbetet. Det är först
när man identifierat de faktorer som har en avgörande betydelse för
upplevelsen av arbetsmiljön som arbetsmiljöarbetet kan bli effektivt och ge
direkta resultat.
Projekt- och referensgrupp
En projektgrupp, bestående av intern expertis inom områdena arbetsmiljö,
undersökningar, opinionsbildning och angränsande sakområden, har utgjort
projektledning för denna undersökning. Projektgruppen såg snabbt värdet i att
använda sig av en referensgrupp av medlemmar som till vardags arbetar som
personalchefer.
Ett antal intresserade medlemmar i SKTF som arbetar professionellt som
personalchefer kom att ingå i projektets referensgrupp. Syftet med att bilda
denna referensgrupp var flera. Dels breddas medlemsinflytandet i förbundets
verksamhet genom medlemmarnas aktiva deltagande och dels utgör våra
medlemmar, med sin kompetens och praktiska erfarenheter, en viktig resurs i
verksamheten. Ytterligare ett skäl till att just personalchefer inbjöds att delta i
referensgruppen är att de i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med arbetsmiljöfrågorna.
Referensgruppen har träffats för att diskutera, utvärdera och analysera de
olika stegen i undersökningen och därmed aktivt medverkat i utformningen av
hela undersökningen.
Metod
Undersökningen är genomförd i flera steg i syfte att använda både kvalitativa
och kvantitativa metoder.
Det första steget var att samla referensgruppen för att därefter sammanföra
dem med externa resurser med specialkompetens om den kvalitativa metoden
med fokusgrupper, för att diskutera arbetsmiljöfrågor ur ett
möjlighetsorienterat perspektiv. Inför detta möte hade en sammanställning av
tidigare undersökningar, där arbetsmiljörelaterade frågor ingått, tagits fram.
Detta resulterade i att ett antal avgränsade arbetsmiljöområden kunde
identifieras.
Nästa steg var att planera och genomföra en kvalitativ studie med fokusgrupper.
Fyra fokusgrupper skulle diskutera arbetsmiljöfrågor och trivsel på
arbetsplatsen utifrån de av referensgruppen identifierade arbetsmiljöområdena.
Dessa grupper var olika sammansatta för att representera så stora
grupper av medlemmarna som möjligt.
7