Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
eumatism, reumatoid artrit (RA), och systemisk lupus erythematosus (SLE),<br />
även kallad ”den röda vargens sjukdom” – har ett liknande risksamband med<br />
Epstein-Barr-virus. Proteinet EBNA-1 har mycket speciella egenskaper, påvisade<br />
av bland annat en svensk forskargrupp, som hjälper viruset att undgå<br />
upptäckt av immunförsvaret. EBNA-1 skulle kunna ha betydelse för uppkomsten<br />
av MS genom ”molekylär härmning”. Det innebär att det finns strukturer<br />
i virusproteinet som liknar strukturerna i de proteiner som den autoimmuna<br />
sjukdomen riktar sig mot. Man kan då tänka sig att immunförsvaret<br />
triggas av virusproteinet till att bilda antikroppar och celler som är riktade<br />
mot det. Men när antikropparna också ”känner igen” liknande kroppsegna<br />
strukturer, till exempel myelinproteinet som är väldigt liknande, angrips det<br />
på grund av att immunförsvaret tror att det handlar om körtelfebervirus. I<br />
ryggmärgsvätska från MS-drabbade har man sett sådana antikroppar, men<br />
när det SLE finns det ännu tydligare resultat: De antikroppar som man använder<br />
för att ställa diagnosen SLE liknar faktiskt i väldigt hög utsträckning<br />
EBNA-1. Vi har själva analyserat halten av antikroppar mot körtelfebervirus<br />
och stämt av mot riskfaktorn HLA DR 15. Resultaten visar att de båda riskfaktorerna<br />
samverkar: Med höga antikroppshalter mot Epstein-Barr-virus och<br />
förekomst av vävnadstypen HLA DR 15 fanns en 18-faldig riskökning för MS<br />
jämfört med låga antikroppshalter och avsaknad av vävnadstypen.<br />
Ett helt annat argument för sambandet mellan körtelfebervirus och MS<br />
kommer från en italiensk forskargrupp som har gjort något så ovanligt idag<br />
som ett nytt obduktionsfynd. I hjärnor hos människor med MS kan man se<br />
ansamlingar av så kallade B-cellfolliklar. Det är lymfkörtelliknande strukturer,<br />
som sitter framför allt vid hjärnans yta eller runt blodkärlen. Många av<br />
dem innehåller B-celler som i sin tur innehåller aktiva Epstein-Barr-virus.<br />
För bara ett par månader sedan kom rubriker om ett nytt MS-läkemedel. (En<br />
skillnad under de här åren är faktiskt att många rubriker numera handlar om<br />
stora framsteg inom MS-forskningen medan det för 10—15 år sedan alltför<br />
ofta rörde sig om just ingenting.) Det här är en antikropp mot just B-celler,<br />
där ju Epstein-Barr-viruset bor, som man har prövat på MS-patienter och sett<br />
god effekt på sjukdomsutvecklingen.<br />
58
Change language