Marx och Engels definition av "proletariatet" - Marxistarkiv

12
bengalisk eld, varje dag andas extas. Men de är kortlivade, snart har de nått sin höjdpunkt, och
hela samhället går omkring i en dagen-efter-stämning, innan det nyktert lärt att tillägna sig
resultaten av sin sturm- und drangperiod. Proletära revolutioner däremot, såsom de på 1800-
talet, kritiserar ständigt sig själva, avbryter ständigt sitt eget förlopp, går tillbaks till det skenbart
fullbordade för att ta itu med det på nytt, hånar blodigt halvheterna, svagheterna i sina första
ynkliga försök, de tycks slå ner sin motståndare endast för att han skall suga ny kraft ur jorden
och resa sig mot dem i ännu väldigare gestalt. Ständigt på nytt ryggar de tillbaks för det
obestämda, oerhörda i de mål de ställt sig, ända tills den situation skapats, som gör varje återvändo
omöjlig, och förhållandena själva ropar: Hic Rhodus, hic salta! Här är Rhodos, hoppa
här! 23
Det är en intressant sammanfattning av revolutionära modeller, men att direkt ställa borgerliga och
proletära revolutioner mot varandra med avseende på dessa modeller är inte så historiskt generellt
som språket antyder.
I Kapitalet betonar Marx en gynnsam sida av övergången till socialism:
Förvandlingen av de splittrade privata egendomar, som skapats genom individens eget arbete,
till kapitalistisk privategendom är naturligtvis en betydligt hårdare, långvarigare och våldsammare
process än den motsatta, nämligen att förvandla den kapitalistiska privategendomen, som i
verkligheten redan beror på samhällelig produktion, till samhällelig, gemensam egendom. I det
ena fallet rörde det sig om en expropriation av folkets massa till fördel för ett fåtal expropriatörer,
i det andra fallet handlar det om expropriation av några få exploatörer till fördel för folkets
stora massa. 24
Det finns givetvis saker att säga om båda sidor av hur svårigheter ska beräknas, om man nu skulle
försöka sig på detta ganska föga givande företag. Det viktiga för vårt nuvarande syfte är helt enkelt
det faktum att själva skillnaderna finns. De lockande jämförelserna mellan borgerliga och proletära
revolutioner, eller mellan alla revolutioner för den delen, är inte ointressanta. Men när det kommer
till kritan är den proletära revolutionens mönster lika unikt som den klass det återspeglar.
Noter
1 Marx, Kölnerprocessen mot de rhenska demokraternas utskott, på marxists.org.
2 Se Karl Marx’s Theory of Revolution (KMTR), band 1, kapitel 8, s 173.
3 Engels, Sociala förhållanden i Ryssland, på marxists.org.
4 Marx/Engels, Kommunistiska Manifestet, på marxists.org.
5 Marx, ”Die Junirevolution”, i Neue Rheinische Zeitung, juni 1848, i Marx Engels Werke, band 5, s 135.
6 Se KMTR, band 1, kapitel 4, 6 och7. Jämför även diskussionen om Bernays i kapitel 13, avdelning 1.
7 Marx/Engels, Ur "Den tyska ideologin", på marxists.org.
8 Ibid.
9 Ibid.
10 Ibid.
11 Ibid.
12 Engels, ”Die Kommunisten und Karl Heinzen”, i Marx Engels Werke, band 4, s 317.
13 Marx/Engels, Kommunistiska Manifestet, på marxists.org.
14 Engels, "Brev till Van Patten", 18 april1883, på marxists.org.
15 Engels, Sociala förhållanden i Ryssland, på marxists.org.
16 Engels ”Brev till kommittén för kommunistiska korrespondenter i Bryssel”, 23 oktober 1846, i Marx/Engels,
Selected Correspondence, s 32.
17 Jämför diskussionen i KMTR, band 1, kapitel 6, avdelning 2.
18 Marx/Engels, Kommunistiska Manifestet, på marxists.org.
19 Se KMTR, band 1, kapitel 23, avdelning 5.
20 Marx/Engels, Kommunistiska Manifestet, på marxists.org. Orden inom hakparentes finns med i Moore-Engels’
engelska översättning av Manifestet. (Ursprungliga tyska utgåvan finns i Marx Engels Werke, band 4, s 473.)
21 Marx uppfattning om kooperativ kommer att diskuteras i band 4.
22 Marx, Louis Bonapartes Adertonde Brumaire, på marxists.org.
23 Ibid.