Marx och Engels definition av "proletariatet" - Marxistarkiv

14
Kapitel 2 Den speciella klassen
En diskussion om den proletära revolutionens politiska frågor kräver att vi klargör ett antal punkter
i Marx’ samhällsteori. Följande sammanfattning täcker ett antal kontroversiella frågor genom att
redogöra för Marx’ uppfattningar.
Hittills har vi använt begreppet proletariat i den vida meningen lönearbetare, i synnerhet för att
skilja det från ordets tidiga historia. 1 Nu måste vi vara mer exakta, inte så mycket på grund av
vetenskaplig precision som för att få en del vanliga missförstånd om den proletära revolutionens
politiska betydelse ur världen. Marx’ inställning till exakta definitioner inom den politiska terminologin
var typisk för hans tid, nämligen relativt tillåtande jämfört med dagens standard. Men han
lutade alltmer åt precision åtminstone på den ekonomiska vetenskapens område. Vi såg hur det
återspeglades i hans ökade noggrannhet att åtminstone vid ett tillfälle tydligt skilja mellan proletariat
och arbetarklass. 2
En del av problemet var, att trots att proletär redan användes som en mer omfattande term än
arbetare, 3 så kom Marx som ett terminologiskt resultat av sin ekonomiska teori att ge den en
snävare omfattning. Under hela Marx’ livstid gav den socialistiska litteraturen ett helt spektrum av
betydelser åt ordet. Ett bra exempel ur spektrets mindre noggranna ände var ett programmatiskt
uttalande från Kommunistiska förbundet, troligen skrivet av Schapper, strax innan Kommunistiska
Manifestet: ”I dagens samhälle är proletärerna alla de som inte kan leva på sitt kapital, arbetare
såväl som lärda män, konstnärer såväl som småborgare...” 4 Bakom detta ohanterligt breda språkbruk,
liksom andras språkbruk, 5 låg den starka prägel av heder som ordet var ämnat att uttrycka i
dessa kretsar. I själva verket var den verkliga innebörden negativ: alla som inte var lättingar.
Terminologiskt höjde den fanan för en enhetsfront mellan olika samhällselement mot den härskande
minoriteten. Trots att ursprunget till denna sorts hedersutstrålning kring proletär är förmarxistiskt
och ickemarxistiskt, * så lever effekten från det kvar i den marxistiska litteraturen.
1. Ekonomisk definition
I Marx’ teori är proletariatet den arbetarklass som är speciell för kapitalistiska produktionsförhållanden.
Den består inte av alla som arbetar för sitt livsuppehälle eller som utför nyttigt eller nödvändigt
arbete. Den utgörs av de arbetare vars utkomst är beroende av en lönerelation till de som anställer
arbetskraften, och som därför skapar mervärde under produktionen av varor.
Således har ordet proletariat ingenting att göra med ett antal andra uttryck som ofta används
synonymt.
• Proletariatet omfattar inte alla lönearbetare. Exempelvis innefattar det inte lönearbetare som
är anställda av regeringen – arbetar som bygger vägar i ett av Marx’ exempel 6 – eftersom de
strängt taget inte skapar mervärde under produktionen av varor.
• Proletariatet består inte bara av industriarbetare (oavsett vad denna beskrivande term sägs
inbegripa). Mervärde skapas även under loppet av annan sorts varuproduktion.
• Proletariatet består inte bara av kroppsarbetare. Det finns ett helt fält av intellektuellt eller
mentalt arbete som är lika proletärt som annat arbete. (Vi återkommer till det i kapitel 16.)
• Proletariatet består inte bara av arbetare ”i produktionen” (återigen hur det uttrycket än
tolkas). Exempelvis kan transporter bidra till den transporterade varans mervärde, och en
lastbilschaufför kan vara lika proletär som en arbetare vid löpande bandet.
* Jämför med Marx’ betoning att begreppet ”produktiv arbetare” (till skillnad från icke produktiv) inte var en
hederstitel utan återspeglade kapitalistiska förhållanden (diskuteras i kapitel 16 nedan).