Marx och Engels definition av "proletariatet" - Marxistarkiv
Marx och Engels definition av "proletariatet" - Marxistarkiv
Marx och Engels definition av "proletariatet" - Marxistarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Besittningstagandet [såsom det beskrivits ovan] betingas vidare <strong>av</strong> det sätt, på vilket det förverkligas.<br />
Det kan bara förverkligas genom en sammanslutning som på grund <strong>av</strong> proletariatets<br />
karaktär måste vara universell, <strong>och</strong> genom en revolution, genom vilken å ena sidan de hittillsvarande<br />
produktions- <strong>och</strong> kommunikationsformerna liksom den samhälleliga organisationen<br />
störtas <strong>och</strong> å andra sidan proletariatens universella karaktär <strong>och</strong> energi – den energi som är<br />
nödvändig för att besittningstagandet skall kunna genomföras – utvecklas. Vidare innebär<br />
revolutionen att proletariatet frigör sig från allt det som ännu vidlåder det på grund <strong>av</strong> dess<br />
hittillsvarande samhällsställning. 10<br />
8<br />
I hela detta stycke tittar <strong>Marx</strong> på vad revolutionen innebär för mänskligheten. Han går vidare <strong>och</strong><br />
diskuterar vad filosoferna har menat med der Mensch som en social abstraktion, hur de ersatte de<br />
givna samhällsklassernas faktiska individer med denna sociala abstraktion, <strong>och</strong> på så sätt förvandlade<br />
historien till en ”medvetandeprocess” istället för en utveckling <strong>av</strong> klassbetingade sociala<br />
enheter. Genom att strunta i individernas beroendeförhållande till klassamhällets skevhet (arbetsdelningen)<br />
tog filosoferna till ett knep: ”genomsnittsmänniskan från ett senare stadium betraktades<br />
som en vidareutveckling <strong>av</strong> genomsnittsmänniskan från ett tidigare stadium – sak samma med<br />
medvetandet.” 11 Detta senare stadium, eller ålder, återstår att erövra. Det är vad revolutionen ska<br />
göra.<br />
Det är viktigt att slå fast att denna prioritetsordning fortsatte att styra <strong>Marx</strong>’ <strong>och</strong> <strong>Engels</strong>’ uttalanden<br />
om vad revolutionen innebar, till <strong>och</strong> med när de inte diskuterade ämnet direkt. Således skrev<br />
<strong>Engels</strong> 1847:<br />
I alla civiliserade länder är det nödvändiga resultatet <strong>av</strong> demokratin proletariatets politiska styre,<br />
<strong>och</strong> proletariatets politiska styre är den första förutsättningen för alla kommunistiska åtgärder. 12<br />
Samma prioritering uttrycktes i Kommunistiska Manifestets grundläggande uttalande:<br />
När proletariatet i kampen mot bourgeoisin med nödvändighet förenar sig som klass, genom en<br />
revolution gör sig till härskande klass <strong>och</strong> som härskande klass med våld upphäver de gamla<br />
produktionsförhållandena, så upphäver det med dessa produktionsförhållanden klassmotsättningarnas<br />
existensbetingelser, klasserna överhuvudtaget <strong>och</strong> därmed sitt eget herr<strong>av</strong>älde som<br />
klass. 13<br />
Trettiofem år senare hänvisade <strong>Engels</strong> tillbaka till detta stycke i ett brev som g<strong>av</strong> en kort förklaring<br />
<strong>av</strong> revolutionens mål, där han som vanligt slår fast ”de resultat som den väntade proletära revolutionen<br />
kommer att leda fram till” i termer <strong>av</strong> proletariatets makt. Frågan om en socialistisk omvandling<br />
<strong>av</strong> samhället nämns inte ens, även om den tas för givet. 14 Det är inte tal om att ställa det ena<br />
mot det andra. Det är den ledande prioriteringen som framförs. På andra ställen kopplade han<br />
samman de två, samtidigt som han behöll samma ordning:<br />
Den <strong>av</strong> den moderna socialismen eftersträvade omvälvningen är i korthet uttryckt proletariatets<br />
seger över bourgeoisien <strong>och</strong> en nyorganisering <strong>av</strong> samhället genom utplånande <strong>av</strong> alla klassskillnader.<br />
15<br />
Kärnpunkten kanske kan skärpas till genom att ställa en ibland omtvistad fråga: vad är det som<br />
definierar marxismens springande punkt? Problemet har framhävts <strong>av</strong> att en eller annan marxist har<br />
förkastat den ena eller andra <strong>av</strong> <strong>Marx</strong>’ teorier, låt oss säga ”den dialektiska materialismen” eller<br />
arbetsvärdesteorin. Det kan inte finnas några tvivel om vad <strong>Marx</strong>’ <strong>och</strong> <strong>Engels</strong>’ svar skulle bli, <strong>och</strong><br />
det skulle inte framföras i form <strong>av</strong> en samling teorier. * Deras -ism måste i grund <strong>och</strong> botten definie-<br />
* Ett exempel på ett svarsförslag i form <strong>av</strong> ett antal teorier är det svar som 1933 fördes fram <strong>av</strong> S Hook, som ställde<br />
frågan rakt ut: ”man kan kategoriskt slå fast att det är <strong>Marx</strong>’ teori om staten som skiljer en sann marxist från en<br />
falsk.” (Sidney Hook, Towards the Understanding of Karl <strong>Marx</strong>. A Revolutionary Interpretation, New York: John<br />
Day Co 1933, s 270.) Hans sammanhang är hur man ska urskilja den ”liberala” marxismen, det vill säga Bernsteins