Marx och Engels definition av "proletariatet" - Marxistarkiv

15
• Proletariatet består inte bara av arbetare som är sysselsatta med produktion av verkliga
varor. Producenter av tjänster (icke materiella varor) kan också skapa mervärde. För att ta ett
exempel som kombinerar denna och en tidigare punkt: en avlönad lärare på en privatägd
skola som leds av ett vinstdrivande företag skapar mervärde åt arbetsgivaren.
En del av punkterna ovan begränsar ordets tekniska räckvidd mer än vad man vanligtvis
inser. Det finns en sista punkt att klargöra som utvidgar den avsevärt.
• Strukturellt sett är proletariatets grundenhet inte den enskilda arbetaren utan den kollektiva
arbetaren. Detta begrepp hos Marx syftar på hela den grupp av arbetare vars arbete sammantaget
är nödvändigt för att producera en viss vara. Det kan vara ett litet antal (sällan en!)
eller ett mycket stort kollektiv. Men viktigare är att det vanligtvis förenar både kroppsligt
och intellektuellt (mentalt) arbete, både arbetare i produktionen och utanför fabriken, både
arbete som läggs ner direkt i varan och arbete indirekt förbundet till produktionsbehoven
(som att sopa golven). Det innefattar också allt möjligt övervakningsarbete som behövs för
att producera varan. Ingen enskild i detta kollektiv är ansvarig för det värde som införlivas i
varan, alla är det gemensamt. Det finns ingen grundval för att skilja mellan den kollektiva
arbetarens proletära och icke proletära beståndsdelar, de är alla medlemmar av proletariatet.
Den fiendskap mellan borgarklassen och proletariatet på vilken Marx grundar den moderna klasskampen
motsvaras alltså inte av en klyfta mellan av smuts nedstänkta kroppsarbetare med valkiga
händer och stolvärmande pappersvändare med rena skjortor. Det sistnämnda är en borgerlig uppfattning,
det vill säga den uppstår ur föreställningar om samhällsmotsättningar som omhuldas av den
härskande klassen som en stereotyp eller karikatyr av världen som tjänar deras intressen. Det gäller
även när den vänds upp och ner, det vill säga när bilden av underklassen med valkiga händer
idealiseras av alienerade borgare som vill bryta med sin klass.
2. Arbetarcirklar
En sak som idag gör det viktigt att betona den snäva ekonomiska betydelse som Marx gav begreppet
proletariat är för att skaka om vanliga missförstånd. Det är således tekniskt så att en redaktör
och inspektör av Encyclopaedia Brittanica kan vara proletär medan en skeppsmekaniker på ett
örlogsvarv inte är det. Men underordnade ytterlighetskonsekvenser som dessa är inte typiska för den
samhällspolitiska roll som proletära element har i jämförelse med icke proletära skikt. Exemplet
pekar på behovet av nästa steg: en konkret analys av förhållandet mellan ett ekonomiskt skikt som
sådant och dess sociala roll, och följaktligen vilken riktning dess förhållande har till den politiska
klasskampen.
Även om uppslagsverkets redaktör tekniskt är proletär, kommer denne självklart att luta åt att
reagera socialt och politiskt helt annorlunda än en fabriksarbetare. Marx’ revolutionsbegrepp påstår
helt enkelt följande: en klass’ objektiva ställning är i det långa loppet den viktigaste enskilda avgörande
faktorn för dess samhällspolitiska roll, och av de olika klassernas omständigheter är det
proletariatets situation som på mest konsekvent sätt tenderar att driva det mot en brytning med de
borgerliga förhållandena.
Det [proletariatet] genomlider inte förgäves arbetets hårda men härdande skola. Det handlar inte
om vad den ena eller andra proletären eller ens hela proletariatet tillfälligtvis föreställer sig vara
målet, det handlar om vad det är och vad det i enlighet med detta vara historiskt är tvingat att
göra. Dess mål och dess historiska aktion är oåterkalleligt utstakat i dess livssituation liksom i
hela det nutida borgerliga samhällets organisation. 7
Detta skrevs innan den unge Marx hade kommit särskilt långt med sina ekonomiska analyser av
”hela det … borgerliga samhällets organisation”. Men det placerar redan proletariatets revolutionära
roll i dess livssituation, de objektiva förhållanden som bestämmer dess samhälleliga tillvaro. Engels