12 bengalisk eld, varje dag andas extas. Men de är kortlivade, snart har de nått sin höjdpunkt, <strong>och</strong> hela samhället går omkring i en dagen-efter-stämning, innan det nyktert lärt att tillägna sig resultaten <strong>av</strong> sin sturm- und drangperiod. Proletära revolutioner däremot, såsom de på 1800- talet, kritiserar ständigt sig själva, <strong>av</strong>bryter ständigt sitt eget förlopp, går tillbaks till det skenbart fullbordade för att ta itu med det på nytt, hånar blodigt halvheterna, svagheterna i sina första ynkliga försök, de tycks slå ner sin motståndare endast för att han skall suga ny kraft ur jorden <strong>och</strong> resa sig mot dem i ännu väldigare gestalt. Ständigt på nytt ryggar de tillbaks för det obestämda, oerhörda i de mål de ställt sig, ända tills den situation skapats, som gör varje återvändo omöjlig, <strong>och</strong> förhållandena själva ropar: Hic Rhodus, hic salta! Här är Rhodos, hoppa här! 23 Det är en intressant sammanfattning <strong>av</strong> revolutionära modeller, men att direkt ställa borgerliga <strong>och</strong> proletära revolutioner mot varandra med <strong>av</strong>seende på dessa modeller är inte så historiskt generellt som språket antyder. I Kapitalet betonar <strong>Marx</strong> en gynnsam sida <strong>av</strong> övergången till socialism: Förvandlingen <strong>av</strong> de splittrade privata egendomar, som skapats genom individens eget arbete, till kapitalistisk privategendom är naturligtvis en betydligt hårdare, långvarigare <strong>och</strong> våldsammare process än den motsatta, nämligen att förvandla den kapitalistiska privategendomen, som i verkligheten redan beror på samhällelig produktion, till samhällelig, gemensam egendom. I det ena fallet rörde det sig om en expropriation <strong>av</strong> folkets massa till fördel för ett fåtal expropriatörer, i det andra fallet handlar det om expropriation <strong>av</strong> några få exploatörer till fördel för folkets stora massa. 24 Det finns givetvis saker att säga om båda sidor <strong>av</strong> hur svårigheter ska beräknas, om man nu skulle försöka sig på detta ganska föga givande företag. Det viktiga för vårt nuvarande syfte är helt enkelt det faktum att själva skillnaderna finns. De lockande jämförelserna mellan borgerliga <strong>och</strong> proletära revolutioner, eller mellan alla revolutioner för den delen, är inte ointressanta. Men när det kommer till kritan är den proletära revolutionens mönster lika unikt som den klass det återspeglar. Noter 1 <strong>Marx</strong>, Kölnerprocessen mot de rhenska demokraternas utskott, på marxists.org. 2 Se Karl <strong>Marx</strong>’s Theory of Revolution (KMTR), band 1, kapitel 8, s 173. 3 <strong>Engels</strong>, Sociala förhållanden i Ryssland, på marxists.org. 4 <strong>Marx</strong>/<strong>Engels</strong>, Kommunistiska Manifestet, på marxists.org. 5 <strong>Marx</strong>, ”Die Junirevolution”, i Neue Rheinische Zeitung, juni 1848, i <strong>Marx</strong> <strong>Engels</strong> Werke, band 5, s 135. 6 Se KMTR, band 1, kapitel 4, 6 <strong>och</strong>7. Jämför även diskussionen om Bernays i kapitel 13, <strong>av</strong>delning 1. 7 <strong>Marx</strong>/<strong>Engels</strong>, Ur "Den tyska ideologin", på marxists.org. 8 Ibid. 9 Ibid. 10 Ibid. 11 Ibid. 12 <strong>Engels</strong>, ”Die Kommunisten und Karl Heinzen”, i <strong>Marx</strong> <strong>Engels</strong> Werke, band 4, s 317. 13 <strong>Marx</strong>/<strong>Engels</strong>, Kommunistiska Manifestet, på marxists.org. 14 <strong>Engels</strong>, "Brev till Van Patten", 18 april1883, på marxists.org. 15 <strong>Engels</strong>, Sociala förhållanden i Ryssland, på marxists.org. 16 <strong>Engels</strong> ”Brev till kommittén för kommunistiska korrespondenter i Bryssel”, 23 oktober 1846, i <strong>Marx</strong>/<strong>Engels</strong>, Selected Correspondence, s 32. 17 Jämför diskussionen i KMTR, band 1, kapitel 6, <strong>av</strong>delning 2. 18 <strong>Marx</strong>/<strong>Engels</strong>, Kommunistiska Manifestet, på marxists.org. 19 Se KMTR, band 1, kapitel 23, <strong>av</strong>delning 5. 20 <strong>Marx</strong>/<strong>Engels</strong>, Kommunistiska Manifestet, på marxists.org. Orden inom hakparentes finns med i Moore-<strong>Engels</strong>’ engelska översättning <strong>av</strong> Manifestet. (Ursprungliga tyska utgåvan finns i <strong>Marx</strong> <strong>Engels</strong> Werke, band 4, s 473.) 21 <strong>Marx</strong> uppfattning om kooperativ kommer att diskuteras i band 4. 22 <strong>Marx</strong>, Louis Bonapartes Adertonde Brumaire, på marxists.org. 23 Ibid.
24 <strong>Marx</strong>, Kapitalet, band 1, på marxists.org. 13