Marx och Engels definition av "proletariatet" - Marxistarkiv

31
kommentarer från Engels om det proletära medvetandets förborgerligande med den parlamentariska
politiken att göra: arbetarna följer de borgerliga partierna. På 1860-talet: ”Överallt är proletariatet
de officiella partiernas hela patrask”, och det är tories snarare än liberalerna som har vunnit på
rösterna från städernas arbetare. Det har en god sida –
Men det är trots allt ett hopplöst bevis på fattigdom hos det engelska proletariatet. Prästerna har
uppvisat en oväntat stor makt och det har också krypandet för respektabiliteten. Inte en enda
arbetarkandidat hade skuggan av en chans, men ”mylord Tom Noddy” eller vilken uppkomlingssnobb
som helst kunde få arbetarnas röster efter behag. 27
Till och med på 1890-talet, när detta sakernas olyckliga tillstånd förändrades snabbt, var Engels lika
snabb att uttrycka sin otålighet med de engelska arbetarna ”med sin känsla av inbillad nationell
överlägsenhet, med sina i grund och botten borgerliga tankar och åsikter, med sin trångsynta
’praktiska’ inställning, med sina av parlamentarisk korruption starkt infekterade ledare”, även om
han genast tillade: ”Men trots det går saker och ting framåt.” 28 För den gamla tidens fackföreningsfolk
överskuggades nu av den stridbara nya fackföreningsrörelsen, och när Engels jublade över ”det
borgerliga arbetarpartiets nederlag” så menade han med denna beteckning den borgerligt sinnade
strömningen inom fackföreningsrörelsen, inte ett politiska parti. 29
I Amerika är den relativa frånvaron av ett feodalt förflutet en del av skälet till varför trycket att
tänka som en borgare är så starkt:
… det är de speciellt amerikanska förhållandena: den lätthet med vilken överskottsbefolkningen
avleds till lantbruket, landets nödvändigtvis snabba och snabbt växande välstånd, som får
borgerliga förhållanden att se ut som ett beau idéal [vackert ideal] för dem, och så vidare. 30
Speciellt vad gäller England fanns det en långsiktig faktor som överskuggade det kortsiktiga
mönstret med uppsving och krascher. Det var, som Engels betonade många gånger under flera
decennier, Englands ekonomiska monopolställning på världsmarknaden, vars profiter sipprade ner
till dess arbetarklass och dämpade dess kamp. Så tidigt som 1856 hade Engels noterat effekterna av
det i specialfallet Irland: ”Irland kan betraktas som den första engelska kolonin … och redan här
kan man observera att det engelska folkets ’frihet’ möjliggörs av förtrycket inom kolonierna.” 31
Som han och Marx senare gång på gång skulle upprepa kunde en förlust av Irland vara avgörande
för att slunga ner hela det engelska samhället i kris.
Kolonier var en speciell form av superexploatering, men ekonomiskt utmätte Englands industriella
överlägsenhet en exploaterande avgift från hela världen. Medan England var på väg mot ett nytt
uppsving medgav Engels att det var en långsiktig förborgerligande faktor:
… det engelska proletariatet blir faktiskt alltmer borgerligt, så att detta det mest borgerliga av
alla länder uppenbarligen till slut siktar på att besitta en borgerlig aristokrati och ett borgerligt
proletariat jämsides med borgarklassen. För ett land som suger ut hela världen är detta givetvis i
viss mån försvarligt. 32
I detta brev till Marx lade Engels till en viss förhöjd färg till sin formulering, men han skulle
upprepa de grundläggande tankarna både i artiklar och brev. 33 Frånvaron av ett ”speciellt politiskt
arbetarparti” i England, skrev han 1874, ”är förståeligt i ett land där arbetarklassen mer än någon
annanstans har fått en del av fördelarna med sin storindustris enorma tillväxt. Inte heller kunde det
ha varit på annat sätt i ett England som styrde över världsmarknaden …” 34 Han såg fram mot
Amerikas intrång i den Englands-dominerade handeln:
Det går inte längre att undvika det faktum att Englands industriella monopol är på snabb tillbakagång
… Men hur ska det gå med ”gåvorna” när Englands enorma export börjar minska
varje år istället för att växa? …
Det kommer att innebära en stor sak: det kommer att slita av det sista bandet som fortfarande