den "orsak att finnas på stan" som polis och sociala myndigheter efterlyser. Ansvar för fikat? Varför inte politiska partier? Inom dessa finns alla kategorier av människor. Ett enkelt ansvarstagande med stora kontaktytor och möjlighel att väcka ungdomars intresse för samhällsfrågor. ansvarstagande - och medmänsklighet. Brottsling eller vanlig ungdom? A v Gunnel Helander Efter att ha deltagit i debatten i Ordenshuset, Hardemo en novemberkväll 1986 säller jag mig ned vid skrivmaskinen och tänker till. Tidigare har jag vid en snabbkoll under mina steg till bilen noterat, att fler med mig uppfattat att ämnet för kvällen var något helt annat än vad det blev. Inte var det tänkt att vi skulle diskutera en samling professionella brottslingar, angivna till tio stycken, vilka enligt uppgift har förmågan att hålla en hel <strong>kommun</strong> i ett skrämmande och till synes opåverkbart grepp. Ingen kan emellertid övcrtyga mig om att dct är dessa tio "etablerade brottslingar" som finner ett nöje i - att krossa <strong>varje</strong> ruta i Alvbro f d skofabriks källar- och bottenvåning en smällkall vinternatt, - att bryta av <strong>varje</strong> nyplanterat träd efter Hagendalsvägens gågatedel, - eller att minutiöst täcka tre fjärdedelar av parkeringsrutorna mellan hotcl N.~rke och järnvägen med glaskross. An mindre kall någon få mig att tro att orsaken till valdet och skadegörelsen i <strong>Kumla</strong> är dess geografiska närhet till Hallsberg. Tyvärr var kvällen alltför sen innan jag kom underfund med au ingen lalade om det som vi egemligen var samla- 6 de för att diskutera, det vill säga hur vi når alla dessa "småbroltslingar" - vanliga ungdomar, som trakasserar oss <strong>varje</strong> veckoslut. Ett ord som jag uppskattade under kvällen nämndes aven kvinna. Hon sa: "Vi måste sluta att vara flata". Inbegriper det ordet att vi inte skall vända blicken åt annat håll när vi ser våld på gatan, inte slinka runt hörnet när någon krossar en ruta eller kastar en flaska från en förbipasserande bil, över huvud taget inte hålla tyst när någon gör något dumt, då håller jag helt med hcnne, Vår rcsurs är den goda vilja som finns hos politiker, kyrkfolk och vanliga förcningsmänniskor. Au diskutera inom föreningarna vad vi kan göra för insatser mot våld och skadegörelse är nog bra, men jag föreslår att <strong>varje</strong> politisk sammanslutning. <strong>varje</strong> kyrka, <strong>varje</strong> förening gör en konkret insats för att bekämpa våldet och våldsverkarna. Som exempel kan nämnas hur <strong>Kumla</strong> husmodersförening förra våren startade en kampanj mot glaskrossning. Ett tag tycktes kampanjen ge resultat, men idag är situationen åter deprimerande. Vi tar alltså nya tag. Hittills har <strong>varje</strong> föreningsmedlem delat ut tio kampanjblad samt plockat glas. Kommunens konsumentråd har sänt ut kampanjblad till alla 16-25-åringar i <strong>Kumla</strong>. Vialundskolan har haft en halvdag, då det plockats glas och arbetats i grupper. Lärare på mellanstadiet har ordnat teckningstävling och delat ut kampanjblad. En av husmodersföreningens medlemmar har pratat glaskrossning i Hagaskolans klasser. En tanke som framförts är den, att det efter klockan 18.00 inte får finnas bara tonåringar "på stan", Aktivera <strong>Kumla</strong> under fyra~fem veckoslut, då alla - gamla som unga - rör sig på stan. Centrum sjuder av aktivitet. Musikskolan - behövs den? A v musikledare Stig-Erik Nerman Är musikskolan bara en kul grej eller är den en viktig verksamhet? Ar det värt att satsa <strong>kommun</strong>ala pengar på att elever får lektioner i att spela instrument en gång i veckan? Om musikskolans verksamhet enbart behövdes för lektioner på instrument, vore det inte så lätt att svara ja på frågan, om musikskolan behövs. Men vet man lite om verksamheten i stort blir svaret obetingat ja. Aktiv fritid Varje vecka deltar 152 elever i orkesler~ och samspelsgrupper. De övar på sen eftermiddags~ samt kvällstid. Musikskolans aktiviteter är ett viktigt komplement till barnens och ungdomarnas övriga fritidsaktiviteter. Alla ungdomar "passar inte in" i de vanliga aktivileter som bjuds. Det är därför viktigt att finna fritidssysselsättningar som ger tillfälle till eget aktivt skapande. Detta är särskilt markant i dag då det översköljande kommersiella utbudet mer och mer inbjuder till passiv konsumtion. • Stadshuset har öppet för allsång, tipspromenad, konstutställning • Frälsningsarmen har öppet hus • Lediga affärslokaler hyrs ut pcr dag för loppmarknader, utställningar, föreningsaktiviteter • Hamburgerbaren ordnar aktivitete, • Videoaffären ger reklamerbjudande på annat än våldsfilmer • Affärerna ordnar tipspromenader • Privatpersoner ordnar festcr, men Att musicera tillsammans är ett bra exempel på aktivt skapande. Orkesterspel ger rika möjligheter att träna samarbetc. Orkestennedlemmar lär sig att visa hänsyn. Över huvud tagel tränas inom orkestern många sociala färdigheter som man får nytta av i livets olika sammanhang. Musikskola ror alla Låt oss titta lite närmare på musikskolan och dess verksamhet. I lågstadiet får barnen en grundläggande undervisning under de så kallade kompanjonlärartimmarna. Klassen får då besök aven extra musiklärare. Från och med fjärde klass ges eleverna möjlighet att välja olika instrument. För närvarande deltar cirka 560 elever i instrumentalundervisning. Musikskolan har totalt 240 timmar per vecka fördelade på kompanjonlärarundervisning, instrumentalundervisning och orkesterspel. Sju tillsvidareanställda och sex timlärare delar på jobbet. De flesta av lärarna besökcr mellan fcm och nio skolor <strong>varje</strong> vecka. Därmed får gästerna måste passera centrum till och från festen • Skolor, Folkets hus, Posten. Taxi, SJ, bankerna m fl ordnar aktiviteter. Låter det dumt? Enkla ideer kan engagera många. Det måste finnas massor med ideer lagrade hos oss <strong>Kumla</strong>bor. Vi behöver konkreta förslag, förslag som sätts i verket nu. Det gäller inte ett tiotal "brottslingar" - det gäller oss och våra ungdomar. D 7