29.11.2014 Views

Konflikt och samverkan - Ekonomisk-historiska institutionen

Konflikt och samverkan - Ekonomisk-historiska institutionen

Konflikt och samverkan - Ekonomisk-historiska institutionen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

I Italien är denna bransch den typiska arenan för boxning mellan parterna. I den italienska<br />

metallindustrin är det sedan länge fler strejker än i andra branscher i Italien. Men<br />

det finns också exempel på <strong>samverkan</strong>.<br />

I början på 1990-talet startade parterna en gemensam kommission i metallindustrin.<br />

Den skulle samla gemensam information om den ekonomiska utvecklingen i branschen.<br />

Parterna startade också ett samarbete både nationellt <strong>och</strong> lokalt kring yrkesutbildning<br />

<strong>och</strong> ”equal opportunities” i branschen.<br />

Det förekommer tre modeller av förhandling på företagsnivå:<br />

• Fiat-modellen med ensidiga beslut från företagsledningen.<br />

• Etablerad social <strong>samverkan</strong> till exempel på Elextrolux, Olivetti <strong>och</strong> Merloni.<br />

• Informell <strong>samverkan</strong> om arbetstider, yrkesindelning <strong>och</strong> månadslöner sker i de flesta<br />

övriga företag där det finns fackligt organiserade.<br />

De tre landsorganisationerna finns representerade på branschnivå med ungefär samma<br />

styrka <strong>och</strong> samma politik som på nationell nivå. CGIL är alltså större än de båda andra<br />

organisationerna CISL <strong>och</strong> UIL tillsammans också i verkstadsindustrin. Samverkan i<br />

branschen har också följt det nationella mönstret.<br />

Under 1990-talet samverkade man för att få bättre <strong>och</strong> tidigare information om ekonomin<br />

i branschen, <strong>och</strong> man hade partssammansatta kommittéer om yrkesutbildning <strong>och</strong><br />

andra frågor. Just yrkesutbildningen har varit mest framgångsrik i <strong>samverkan</strong> <strong>och</strong> parterna<br />

i verkstadsindustrin bedriver yrkesutbildning till exempel i Milano.<br />

Det finns alltså exempel där <strong>samverkan</strong> fungerar även i verkstadsindustrin i Italien.<br />

Men det är inte bara fackföreningsrörelsen som är splittrad. Även arbetsgivarna är splittrade<br />

när de gäller <strong>samverkan</strong> med fackförbunden. En del arbetsgivare gillar helt enkelt<br />

inte <strong>samverkan</strong>.<br />

– I branschen som helhet råder därför mer av boxning. Det är också svårt att dansa<br />

utan en stödjande regeringspolitik, säger Marchetti.<br />

Kemiindustrin i Italien är en kapitalintensiv sektor <strong>och</strong> detta har verkat till fördel för<br />

<strong>samverkan</strong> i branschen mellan fack <strong>och</strong> företag. Branschen har 449 186 anställda (2001);<br />

de flesta bor i det rika norra Italien <strong>och</strong> flertalet är anställda på storföretag.<br />

Branschen präglas av tradition av <strong>samverkan</strong>, inte av konflikt. Det finns ett partssammansatt<br />

nationellt ”observatory” i branschen, som också är stadgad i lag (1997). Man kan<br />

jämföra denna kommitté med de <strong>samverkan</strong>skommittéer om industrins utveckling som<br />

finns inrättade i det svenska industriavtalet.<br />

Den italienska kemikommittén består av tre arbetsgivare <strong>och</strong> tre företrädare från respektive<br />

landsorganisation. I kemiindustrin är de tre landsorganisationerna överens om att<br />

samverka med arbetsgivarna, även det upproriska CGIL. Och det fridsamma CISL utesluter<br />

inte tuffare tag – om medlemmarnas intressen kräver det:<br />

”Vi vill samverka, men det utesluter inte industrial action med individens intressen i<br />

centrum”, skriver FEMCA–CISL på sin kongress i maj 2001.<br />

KONFLIKT OCH SAMVERKAN 49

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!