Konflikt och samverkan - Ekonomisk-historiska institutionen
Konflikt och samverkan - Ekonomisk-historiska institutionen
Konflikt och samverkan - Ekonomisk-historiska institutionen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
I Italien är denna bransch den typiska arenan för boxning mellan parterna. I den italienska<br />
metallindustrin är det sedan länge fler strejker än i andra branscher i Italien. Men<br />
det finns också exempel på <strong>samverkan</strong>.<br />
I början på 1990-talet startade parterna en gemensam kommission i metallindustrin.<br />
Den skulle samla gemensam information om den ekonomiska utvecklingen i branschen.<br />
Parterna startade också ett samarbete både nationellt <strong>och</strong> lokalt kring yrkesutbildning<br />
<strong>och</strong> ”equal opportunities” i branschen.<br />
Det förekommer tre modeller av förhandling på företagsnivå:<br />
• Fiat-modellen med ensidiga beslut från företagsledningen.<br />
• Etablerad social <strong>samverkan</strong> till exempel på Elextrolux, Olivetti <strong>och</strong> Merloni.<br />
• Informell <strong>samverkan</strong> om arbetstider, yrkesindelning <strong>och</strong> månadslöner sker i de flesta<br />
övriga företag där det finns fackligt organiserade.<br />
De tre landsorganisationerna finns representerade på branschnivå med ungefär samma<br />
styrka <strong>och</strong> samma politik som på nationell nivå. CGIL är alltså större än de båda andra<br />
organisationerna CISL <strong>och</strong> UIL tillsammans också i verkstadsindustrin. Samverkan i<br />
branschen har också följt det nationella mönstret.<br />
Under 1990-talet samverkade man för att få bättre <strong>och</strong> tidigare information om ekonomin<br />
i branschen, <strong>och</strong> man hade partssammansatta kommittéer om yrkesutbildning <strong>och</strong><br />
andra frågor. Just yrkesutbildningen har varit mest framgångsrik i <strong>samverkan</strong> <strong>och</strong> parterna<br />
i verkstadsindustrin bedriver yrkesutbildning till exempel i Milano.<br />
Det finns alltså exempel där <strong>samverkan</strong> fungerar även i verkstadsindustrin i Italien.<br />
Men det är inte bara fackföreningsrörelsen som är splittrad. Även arbetsgivarna är splittrade<br />
när de gäller <strong>samverkan</strong> med fackförbunden. En del arbetsgivare gillar helt enkelt<br />
inte <strong>samverkan</strong>.<br />
– I branschen som helhet råder därför mer av boxning. Det är också svårt att dansa<br />
utan en stödjande regeringspolitik, säger Marchetti.<br />
Kemiindustrin i Italien är en kapitalintensiv sektor <strong>och</strong> detta har verkat till fördel för<br />
<strong>samverkan</strong> i branschen mellan fack <strong>och</strong> företag. Branschen har 449 186 anställda (2001);<br />
de flesta bor i det rika norra Italien <strong>och</strong> flertalet är anställda på storföretag.<br />
Branschen präglas av tradition av <strong>samverkan</strong>, inte av konflikt. Det finns ett partssammansatt<br />
nationellt ”observatory” i branschen, som också är stadgad i lag (1997). Man kan<br />
jämföra denna kommitté med de <strong>samverkan</strong>skommittéer om industrins utveckling som<br />
finns inrättade i det svenska industriavtalet.<br />
Den italienska kemikommittén består av tre arbetsgivare <strong>och</strong> tre företrädare från respektive<br />
landsorganisation. I kemiindustrin är de tre landsorganisationerna överens om att<br />
samverka med arbetsgivarna, även det upproriska CGIL. Och det fridsamma CISL utesluter<br />
inte tuffare tag – om medlemmarnas intressen kräver det:<br />
”Vi vill samverka, men det utesluter inte industrial action med individens intressen i<br />
centrum”, skriver FEMCA–CISL på sin kongress i maj 2001.<br />
KONFLIKT OCH SAMVERKAN 49