TeknikfÃ¶retagen Direkt nr 5 2008

More documents

Recommendations

Info

2 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBER 2008 REDAKTION Utgivare Teknikföretagens Förlag AB Ansv. utgivare & ledaravdelning Jonas Cohen jonas.cohen@teknikforetagen.se Redaktör Lotta Forsman Tfn: 08-22 15 77 Mobil: 0706-32 03 66 lotta@lofoinfo.se Skribenter i detta nummer Fia Forsman, Lotta Forsman, Björn Jerkert, Göran Kristiansson, Kerstin Lövgren och Tomas Nilsson. Prenumeration Kristina Flodin Tfn: 08-782 09 15 kristina.flodin@teknikforetagen.se Årsprenumeration: 200 kr + moms Grafisk form www.formetc.se Telefon, vxl. 08-782 08 00 Fax 08-782 09 00 Adress Box 5510, 114 85 Stockholm Besöksadress: Storgatan 5 Hemsida www.teknikforetagen.se Utgivare Teknikföretagens Förlag AB på uppdrag av Teknikföretagen. Tryck Svenska Tryckcentralen, 2008 ISSN nr. 1651-906X Upplaga 13 600 ex. Teknikföretagen företräder de viktigaste företagen för Sverige och har mer än 3400 medlemsföretag med sammanlagt över 300 000 medarbetare. Medlemsföretagen står för hälften av Sveriges export och hur det går för dessa företag är avgörande för hela Sverige. Teknikföretagen arbetar med att kombinera praktisk vardagsnytta med insatser som på sikt förbättrar villkoren för alla medlemmar. Tidningen Teknikföretagen Direkt når befattningshavare i svenska teknikföretag och utkommer 2008 med 8 nummer. All redaktionell text lagras i elektroniskt arkiv och görs tillgänglig via hemsidan. Externa skribenter måste meddela eventuellt förbehåll mot att få sin text lagrad. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Foto: Anna Hållams Ledaren Frågan som fängslar facken Frågan om vad som ska hända på det arbetsrättsliga området efter EG-domstolens utslag i Lavalmålet och den så kallade Rüffertdomen, ger inte de svenska facken någon ro. I april krävde Unionen och LO att EG-domstolen måste granskas på grund av domsluten och i augusti kom ordförandena i IF Metall, SSR och SKTF med varningar till regeringen om den inte försvarar den svenska modellen i den tappning som de fackliga parterna förordar. Det är förstås helt legitimt att föra fram sina åsikter i viktiga frågor. Emellertid bör var och en som ger sig in i diskussioner fundera över trovärdigheten i de argument man för fram. För att inte tala om vilka effekter förslagen kan få om den linje som förespråkas realiseras. Låt oss belysa ståndpunkterna och börja med kravet att granska EG-domstolen för dess ”oskick” att döma på annat sätt än vad facken i Sverige önskade. Unionen/LO-juristerna förespråkar en modell där den politiska makten med Gästkrönikan Sjukvård beskrivs sällan som en tillväxtbransch. Tvärtom. Och visst finns det betydande problem med tillgänglighet, ineffektivitet och dålig organisation i vården idag. Det har aldrig funnits fler läkare och sjuksköterskor i Sverige, och tur är väl ’ det, för produktiviteten har minskat i sjukvården sedan sjuttiotalet. 1975 träffade den genomsnittlige läkaren nio patienter per dag. I dag är den siffran fyra. Det finns all anledning att tro att efterfrågan på sjukvård kommer att öka. Behåller vi det nuvarande systemet kommer kostnaderna att skjuta i höjden med betydande problem som följd. Sjukvården måste reformeras. Vårdval i Sverige är en bra början, men det kommer att krävas mer. fingervisningar utövar inflytande över dömandet i enskilda fall! Då blir domstolarna redskap för den politiska makten och inte oberoende garanter för legalitet och rättssäkerhet. Denna inställning är på direkt kollisionskurs med ett av de fundament den västerländska demokratin vilar på, nämligen att domstolarna ska stå fria från politiska avvägningar, vara oberoende och döma opartiskt utifrån tillämpliga rättsregler. inlägget från de fackliga ordförandena är inte så mycket bättre. Det bygger visserligen inte på något lappkast när det gäller synen på domstolarnas oväld. Istället utgår man från den något förlegade uppfattningen att Sverige har så mycket högre levnadsstandard och bättre social trygghet än vad som är fallet i övriga EU. Samt att detta i allt väsentligt beror på den svenska modellen (på arbetsmarknadens område alltså). Att Sveriges ekonomiska framgångssaga till stor del bygger på frihandel och därmed möjligheter att exportera våra Hälsa – en framtidsbransch Det finns stora möjligheter för oss att hitta kreativa lösningar om vi slutar att se sjukvård som enbart en nationell angelägenhet. En marknad för internationell handel med hälsa håller på att växa fram. MARIA RANKKA Det finns stora möjligheter för oss att hitta kreativa lösningar om vi slutar att se sjukvård som enbart en nationell angelägenhet. En marknad för internationell handel med hälsa håller på att växa fram. Många utvecklingsländer är intresserade av detta och driver på för ökad frihandel. ”Medical tourism” har blivit ett etablerat begrepp, och även om det är svårt att säga exakt hur många hälsoturister som finns i världen idag råder det ingen tvekan om att det redan är många som reser över gränser för operationer, tandvård och andra behandlingar. Enligt en brittisk bloggare som är specialiserad på hälsoturism reser 70 000 – 100 000 britter utomlands för att söka vård varje år. Förra året kom 92 000 patienter från Förenade Arabemiraten till Filippinerna för att få vård. En tandklinik i Budapest uppger att de behandlar produkter, verkar man vilja bortse från. Liksom det faktum att ett litet och exportberoende land som Sverige, riskerar väldigt mycket om man börjar ifrågasätta frihandelssystemen. Att Sverige är mer beroende av omvärlden än tvärtom, torde vara helt uppenbart för de allra flesta. Naturligtvis behövs spelregler för rörligheten över gränserna och institutioner som värnar om att spelreglerna följs. Dessa finns också enligt EU-systemet och direktiv om utstationering av arbetstagare sätter en standard, som måste beaktas. EU:s spelregler öppnar för konkurrens både för produkter som om jobb. Och det är uppenbart det senare som facken vänder sig emot. Det vill säga fri konkurrens och frihandel är ok så länge det inte handlar om arbetskraft. I vår globala värld med gemensamma hot och möjligheter kan inte frågor om välståndsutveckling och mänskliga rättigheter avgöras och bedömas som nationella utan som de gränsöverskridande frågor de faktiskt är. • 4000 utländska patienter varje år. De senaste åren har antalet svenskar som åker utomlands för att laga sina tänder ökat. Dessutom har utländska tandläkare börjat etablera sig i Sverige. Indiens hälsoindustri tar idag emot patienter från över 55 länder, och hälsoturisterna beräknas av konsultfirman Mc Kinsey kunna generera ca 2 miljarder dollar till den indiska ekonomin redan 2012. Och ändå är utvecklingen bara i sin linda. Ur ett svenskt perspektiv är möjligheterna dubbla. Dels innebär ökad handel med hälsa förbättrade möjligheter för oss som patienter att få tillgång till den vård vi behöver. Dels finns det ingenting som säger att svenska sjukhus och vårdentreprenörer inte skulle kunna konkurrera på en internationell marknad. Tvärtom har ju Sverige gott rykte vad gäller produktion av välfärdstjänster och vi håller, om inte låga kostnader, så i alla fall god kvalitet i många fall. För att visionen ska bli verklighet måste vi tillåta handel med hälsa och dessutom reformera sjukvårdens finansiering. • MARIA RANKKA, DEBATTÖR, SKRIBENT OCH VD TIMBRO
TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBER 2008 3 Litet företag växer med precision Lilla Tjust Mekaniska i Västervik har fördubblat sin omsättning på fyra år och just fått den största ordern i sin historia – maskindetaljer till Sandvik för sju miljoner kronor. Framgångsreceptet heter precisionsbearbetning, en nisch där man står utan verkliga konkurrenter i Skandinavien. SPÄNNANDE Tjust Mekaniska är ett av företagen som gjuter nytt liv i Västervik, som drabbats hårt av nedläggningar under senare år, bland annat när 550 jobb försvann med Electrolux 2005. Men enligt Anders Wallén, vd och delägare i Tjust Mekaniska sker nu en vändning med start av ett antal nya industriföretag på orten. – Idag är här en himla fart, säger han nöjt och berättar om resan från 2004 när han och den andre delägaren teknik/ marknadschefen Christer Eresjö tog över företaget. Wallén, som är tekniker från Fagersta i Västmanland tyckte det var spännande att bli vd för ett bolag som gick back med fyra – fem miljoner kronor årligen. Stora investeringar Vändningen kom när man gjorde sig av med sin verktygstillverkning och inriktade sig helt på precisionslego. Detta innebar bland annat att antalet anställda bantades till 26 personer. Idag har Tjust Mekaniska 50 anställda och en omsättning 2007 på 38 miljoner – vilket väntas öka till 46 miljoner i år och till 60 miljoner 2009. – För att nå hit har vi investerat 25 miljoner kronor under en treårsperiod, berättar Anders Wallén. Det senaste stora köpet avser den nya femaxliga precisionsbearbetningsmaskinen en Zimmerman FZ 37 för 15 miljoner inklusive ny maskinhall. Maskinen väger 80 ton och står på en 400 ton tung betongplatta. – FZ 37 är unik. Den har en noggrannhet i utförandet som är under 200-delars millimeter, förklarar Wallén. Det är den här höga precisionen kunderna efterfrågar. Bland annat ska maskinen göra nyckelkomponenter i aluminium och komposit till Saab Aerotechs del i projektet med det obemannade stridsflygplanet Dassault Neuron. (Se faktaruta). – Beställningen gäller fixtur och detaljer till planets stomme och har diskuterats med Saab under våren 2008, säger Anders Wallén. Ordern är ännu inte på pränt men kommer troligen att handla om ett antal miljoner. foto: Anny Rousing Andersson En mycket hög precision i detaljerna efterfrågas av storkunderna till Tjust Mekaniska i Västervik. Vd och delägare Anders Wallén ovan och Amel Kovacevic, nedan vid multifunktionssvarven. Genombrott En annan av de stora kunderna är verkstadsföretaget Sandvik, som nyligen lade en order hos Tjust Mekaniska på komponenter i aluminium till sina slipmaskiner. – Vår nya maskin är extremt lämpad att ge oss stora order på detaljer i just aluminium, säger Wallén. Sandvikordern är ett verkligt genombrott och ligger bakom den goda framtidsprognosen för företaget. Bland Tjusts övriga stora kunder märks Emhart Glass, Volvo, Saab, Scania, Atlas Copco, Siemens och ABB. Lastvagnssidan dominerar bland fordonskunderna och till Atlas Copco levererar man bland annat komponenter till borrutrustning i gruvorna. Foto: Sofia Ernerot NEURON Neuron ska flyga 2011 • Det obemannade stridsflygplanet Neuron är ett samarbetsprojekt på franskt initiativ mellan flygindustrierna Dassault, Saab, EADS, med flera aktörer i Europa. Deltagande länder är Frankrike, Sverige, Italien, Spanien, Grekland och Schweiz för en total kostnad av cirka fyra miljarder kronor. • Syftet är att få fram en demonstrator – eller avancerad prototyp, som ska kunna göra sin första flygning i Frankrike 2011. • För Saabs del handlar det om att utveckla spetskompetens inom avancerad flygteknik och smygteknik (att inte synas på radar). Saab har 25 procent av hela projektet inom såväl dator- och mjukvara som delar av det centrala skrovet samt bränslesystem. • Tidigare svenska demonstratorprojekt inom området obemannade flygplan har gett kunskap och olika tekniska lösningar för autonom flygning samt för hur planet ska undvika att synas på radar. • Det nya med Neuron är att planet är mycket tyngre än tidigare demonstratorer, tio meter långt, tolv meter brett och med en vikt på fem ton, utan last. Svensk tillverkning Bland företagets affärsområden kan nämnas mätning, glasmaskiner bland annat till Emhart Glass, bearbetning, fixturer bland annat till Scania, ofta i långa serier och teknisk utveckling, där man exempelvis hjälper Scania med prototyper till lyftverktyg för lyft av bränsletankar, stötfångare med mera. Tjust Mekaniska är inte mycket ute på exportmarknaderna utom indirekt via sina stora kunder, till exempel till Scanias anläggningar i Brasilien, Frankrike och Holland. All tillverkning sker i Västervik och så gott som allt material tas från Uddeholm. – Det är inte frestande att outsourca, säger Wallén. Vi måste ha kontroll på processerna som handlar om tusendelsmillimetrar. Våra kunder är beroende av korta serier, kvalitet och närhet till oss. Det lönar sig inte att lägga ut och ta risken att det blir fel. • LOTTA FORSMAN
Page 1: #5 SEPTEMBER 2008 - Din tidning om
Page 5 and 6: TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBE
Page 13 and 14: SEMINARIUM Seminarium REACH i ett v

TeknikfÃ¶retagen Direkt nr 5 2008

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?