TeknikfÃ¶retagen Direkt nr 5 2008

More documents

Recommendations

Info

8 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBER 2008 Tema: Innovationspolitik Tekniköverföring till företag ger högre tillväxt Forskning och utveckling, FoU, är särskilt viktigt för tekniskt avancerade företag och därmed för länder med ett väl utvecklat näringsliv. Samtidigt som forskningspolitiken är nödvändig där, så behövs i tekniskt avancerade länder även en flexibel arbetsmarknad, bra utbildning och god tillgång på kapital. Det sade Philippe Aghion, professor i nationalekonomi vid Harvarduniversitetet i USA. Han var en av fyra internationellt ledande forskare som i juni i Stockholm hade bjudits in av Svenskt Näringsliv, IF Metall och Vinnova för att tala om innovationspolitik och tillväxt. – En politik som fungerar i ett skede av ett lands utveckling måste ändras efter hand, sade han. Det behövs därför i de mest utvecklade länderna både investeringar i forskning och utbildning och förändringar i systemen för skatter, konkurrens, småföretag, finansiering med mera. De europeiska länderna kan inte längre förlita sig på att någon annan ska göra grovjobbet och sen imitera dem, för då tvingas de konkurrera med låglöneländerna, varnade han. En annan av de inbjudna föreläsarna var Donald Siegel, verksam vid University of California. Han konstaterade att universiteten har spelat och spelar en avgörande roll för teknikutvecklingen. Det är där man uppfann datorer, internet, fiberoptik, DNA och så vidare, tekniker som fått enorm betydelse för tillväxten. Tekniköverföringen till företagen är mycket viktig sade han och redogjorde för hur lagen från 1981 har satt fart på teknikspridningen i USA Outnyttjad kunskap Hans rekommendationer till Sverige var att ge universiteten större frihet och att utnyttja dem för att främja entreprenörskap och tekniska innovationer. Vid seminarierna pekade också Bronwyn Hall, University of California på att det inte är säkert att satsningar på forskning och utveckling ger innovationer. Luc Soete, professor vid universitetet i Maastrich i Holland, betonade att det finns en massa kunskap som inte riktigt utnyttjas. • Björn Jerkert Samarbete med universitet och högskolor är viktigt för Optronic, som utvecklar tekniskt kvalificerade optikprodukter. ”Det går inte att vara fripassagerare” – Teknikutvecklingen gör att det blir allt viktigare för företag med egen forskning och utveckling, säger Roger Svensson, docent i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning. ÖVERFÖRING Han har gått igenom ett stort antal internationella studier av vad statlig forskningspolitik betyder för tillväxten i ett land och hur kunskapsöverföringen från universitet till näringslivet fungerar. Rapporterna visar att, precis som enskilda företag tjänar på att satsa på forskning och utveckling, så blir tillväxten högre i länder med stora FoU-budgetar. – Det går inte att vara fripassagerare. Grundforskningen är nyckeln till framgång, säger Roger Svensson. Den är nödvändig för att forskarna ska kunna bedöma och ta till sig andra forskningsresultat och få de generella kunskaper som behövs för att vara flexibla. Roger Svensson konstaterar i sin rapport ”Tillväxt genom forskning - vad säger forskningslitteraturen” att resultaten av företagens egen forskning framför allt kommer andra företag och samhället till godo. Den delen av avkastningen kallas ”spillovers” och utgör ett starkt skäl till att staten bör finansiera FoU. Företag som ökar sin satsning på FoU med en procent har visat sig själva få en ökad tillväxt på ungefär 0,13-0,20 procent. Nära universiteten Att företagen ligger geografiskt nära universiteten är viktigt för att kunskapsöverföringen mellan dem ska fungera. En del av kunskapen går nämligen inte att få ner på papper utan är bunden till forskarna. Forskarna måste också känna att det lönar sig för dem att se till att deras rön kan omsättas i produkter och innovationer. Men i Sverige uppmuntras inte universitetsforskaren, som äger resultaten, att kommersialisera dem. I USA däremot ägs resultaten sedan Roger Svensson, docent i nationalekonomi. 1981 av universiteten och institutionerna vilket har mångdubblat antalet patent, licensieringar och forskarnas kontakter med företag. Hos oss ska överföringen ske genom projektbidrag från Vinnova och Nutek. Roger Svensson konstaterar dock att det stödet sällan eller aldrig utvärderas ordentligt. – Kanske beror det på att man är rädd för att de skulle visa att effekten inte är så stor, säger han.
TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBER 2008 9 Optronic satsar kraftfullt på forskning – Alla våra kunder är utsatta för en global konkurrens där det gäller att inte bli ifrånsprungen. Ingenjörskunnandet måste kryddas med den senaste tekniken. Vårt nätverk av forskare hjälper oss att se framåt och att bevaka omvärlden. TJÄNSTER Det säger Emil Hällstig, forskningssamordnare på företaget som är specialiserade på utveckling och tillverkning av tekniskt kvalificerade produkter baserade på optik. Optronic, med huvudkontor i Skellefteå, har en årsomsättning på 156 miljoner kronor och 85 anställda. Emil Hällstigs tjänst tillkom för tre år sedan och för första gången bedriver man nu egen forskning med hjälp av pengar från Vinnovas Forska & Växprogram. Dessutom deltar man i ett antal olika projekt med forskare vid universitet, högskolor och institut. Optronic har inga egna produkter utan jobbar med de olika kundernas försörjning av produkter eller delsystem. Det är ovanligt att ett tjänsteföretag ägnar sig så här mycket åt forskning men orsaken är en hårdare konkurrens om teknikutvecklingen. Rätt teknikval – Det har gjort att vi växer och får nya kunder. För dem är det mycket viktigt att göra rätt teknikval, särskilt i de tidiga faserna, och det hjälper vi dem med, säger Emil Hällstig. Optronics roll i de övriga forskningsprojekten varierar beroende på inriktning. I en del samarbeten deltar man på möten för att ta del av resultat och ge återkoppling medan man är mer aktiv i projekt som inom kort väntas leda till innovationer. – Samarbetet med universitet och högskolor fungerar bra, säger han. – Men kom ihåg att Emil Hällstig, forskningsamordnare på Optronic. företag och den akademiska världen oftast har olika mål, vilket gör att man kan gå på minor. Optikområdet växer snabbt i andra länder medan Sverige riskerar att hamna på efterkälken. Han efterlyser därför en tydligare sammanhållande strategi och styrning för den statliga, svenska forskningspolitiken. Det blir också allt mer intressant för Optronic att söka forskningsmedel och samarbeten från EU och övriga världen. – Ett problem är att svenska optikföretag och forskargrupper är ganska små. Därför finns en rädsla för att bli överkörd i internationella projekt. • Björn Jerkert FOTO: Optronic FoU-nätverk för småföretag – Globalisering och en hårdnande internationell konkurrens gör att producerande företag måste exportera för att överleva, och då är forskning och utveckling helt nödvändig. För att vinna måste vi hela tiden se till att ligga längst fram. Det säger Hans Martin, forskningschef på SenseAir. ’ Grundforskningen är nyckeln till framgång. Den är nödvändig för att forskarna ska kunna bedöma och ta till sig andra forskningsresultat och få de generella kunskaper som behövs för att vara flexibla. Roger svensson, institutet för näringslivsforskning Hans slutsats är att de svenska universiteten måste bli friare och åtminstone delvis ägare till forskningsresultaten. Ett första steg kunde vara att de får konkurrera om de statliga pengarna till sina olika projekt i stället för att få årliga anslag. Den utvecklingen pågår redan i övriga Europa. Det skulle göra de svenska universiteten mer konkurrensbenägna och få dem mer intresserade av kunskapsöverföringen till näringslivet. Men det skulle kunna leda till att pengar och forskare koncentreras till de framgångsrikaste institutionerna, medan mindre universitet och högskolor marginaliseras. En förändring som nog måste gå långsamt. • Björn Jerkert INFRARÖD Delsboföretaget har under lång tid har haft en genomsnittlig tillväxt på 25 procent per år och har nu 70 anställda och en årsomsättning på 90 miljoner kronor. Företaget är världsledande inom gasmätning med hjälp av infraröd teknik vilket bland annat används för att reglera ventilation energieffektivt och säkert. Man har länge satsat över 15-20 procent av omsättningen på FoU. Företaget har under de senaste tre åren fått åtta miljoner kronor från Vinnovas program Forska & Väx. – SenseAir utgör ett bevis för att svensk innovationspolitik fungerar, men det borde satsas ännu mer på program som Forska & Väx, säger Hans Martin. Det riktar sig till små och medelstora företag, pengarna får användas där de gör mest nytta och det skapar en sund infrastruktur för produktion och tjänster, säger han. Nyttigt nätverk SenseAir är beroende av de statliga pengarna och de egna årliga vinsterna för att kunna driva teknikutvecklingen framåt. Det har bland annat skett i projekt i samarbete med Mitthögskolan och Uppsala universitet. Man ingår också i ett antal forskningskonsortier. Under tolv år var företaget ett så kallat kompetenscenter vilket ger tillgång till nationella laboratorier och universitetens processanläggningar. Det gav många kontakter med personer på institutioner och i samarbetande företag som sedan blev ett nyttigt nätverk. Så staten bör därför ge stöd så att fler även mindre företag får chansen att vara med där. • Björn Jerkert
Page 1 and 2: #5 SEPTEMBER 2008 - Din tidning om
Page 3 and 4: TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBE
Page 7: TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #5 SEPTEMBE
Page 13 and 14: SEMINARIUM Seminarium REACH i ett v

TeknikfÃ¶retagen Direkt nr 5 2008

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?