PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

Exempelvis var utmaningen, spänningen och prestationen viktigare för klättrarna än för vandrarna, för vilka träning och avkoppling var viktigast. De fann också en viss könsskillnad. För män var motiv som har att göra med utmaning, prestation och att testa sig själv viktigare än de var för kvinnor, och de konstaterar att detta sannolikt speglar västerländska kulturmönster. Intressant att notera var också att de yngre klättrarna, till skillnad från de äldre, med sina svar angav att klättring för dem tillgodoser behovet av status och erkännande från andra. Hos de yngre var också prestationen och att genom klättringen komma bort från vardagen viktigare motiv än de var för de äldre. Ek & Ternander (1996) har gjort en intervjustudie av sju klättrares motiv, i vilken de liksom Arnegård (1996a; 1996b) även intresserar sig för utövarnas bakgrund och uppväxtförhållanden. Vid kategoriseringen av intervjusvaren anger de att de utgick från motiv som beskrivits i annan litteratur, ett förfarande som kan ifrågasättas om syftet inte endast är att bekräfta fynd i tidigare undersökningar. De svarskategorier de benämner är problemlösning, personlig utveckling, miljön kring klättringen (naturen), möte med det okända samt psykologiska faktorer. I viss mån i Arnegårds (1996a; 1996b) studie, men framför allt hos Ek & Ternander (1996), är de beskrivna svarskategorierna vagt definierade, och de är långt ifrån alltid relaterade till några i litteraturen beskrivna motivationsteorier. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva hur aktiva klippklättrares medvetna och självupplevda motiv för utövande av bergsklättring ser ut och att undersöka hur dessa relaterar till olika psykologiska teorier. Syftet var också att försöka reducera de individuella motiven till ett mindre antal faktorer och härigenom se om det är möjligt att skapa en mer universell modell för att förklara klättrares motivation. 16 Strategi och datainsamlingsmetod Metod För att belysa den frågeställning som redogjorts för ovan, valdes intervjuer som metod. För denna studie valdes en semistrukturerad förståelseinriktad intervjumetodik som Thomsson (2002) benämner reflexiva intervjuer och som Patton (1990) beskriver som ”the general interview guide approach”. Helt kort innebär det att man identifierar ett antal teman som ska utforskas tillsammans med varje informant. Man antar att det finns viss gemensam information att erhålla från informanterna, men intervjun kan tämligen fritt röra sig mellan de olika områdena som ska avhandlas på det sätt som faller sig naturligt med varje enskild informant. Sålunda utformades, i samråd med en erfaren klättrare (Fredrik Schlyter, personlig kommunikation, februari 2003), en intervjuguide att tjäna som utgångspunkt för genomförandet av intervjuerna (Bilaga 1). Intervjuguiden kan förefalla vara tämligen strukturerad, men de olika frågorna under respektive tema utgjorde endast olika ingångar kring temat och informanten hade full frihet att förhålla sig fritt till ämnet. Syftet med förståelseinriktade intervjustudier är inte att kvantifiera olika svarstyper, utan snarare att beskriva de åsikter och upplevelser som finns i den undersökta gruppen. Det är därför svårt att på förhand bestämma det antal informanter som studien bör omfatta. Idealet är en situation där intervjuerna genomförs till dess intervjuaren får en känsla av mättnad, d v s att inga nya åsikter eller upplevelser framkommer vid ytterligare intervjuer, varvid datainsamlingen kan avslutas (Gustavsson, 1998; Thomsson, 2002; Guvå &
Hylander, 2003). Antagandet är att man på detta vis täckt in huvuddelen av de åsikter och upplevelser som finns i gruppen, men hur stor andel man lyckats täcka in kan man naturligtvis inte uttala sig om. I denna studie fanns inte utrymme för ett sådant tillvägagångssätt, utan här var det nödvändigt att i förväg bestämma hur många intervjuer som skulle genomföras. I samråd med handledare bestämdes att cirka nio intervjuer var ett lämpligt antal (Ingemar Torbiörn, personlig kommunikation, september 2003). En annan fråga var hur informanter skulle väljas ut till dessa nio intervjuer. Härvid valdes en strategi som Patton (1990) kallar för ”maximum variation sampling”. Syftet är att beskriva centrala teman av åsikter eller upplevelser, centrala i den bemärkelsen att de skär tvärs över eller återfinns i större delen den grupp man vill undersöka. Av den anledningen försöker man göra ett så heterogent urval som möjligt. Tanken är den, att de centrala eller gemensamma teman som framkommer ur det varierade undersökningsmaterialet fångar in kärnan, nyckelupplevelser och gemensamma uppfattningar om intresseområdet för undersökningen. För att rekrytera informanter gjordes via e-post en förfrågan bland ett fyrtiotal klättrare huvudsakligen inom <strong>Stockholms</strong>området. Förslag på potentiella informanter erhölls från aktiva klättrare och instruktörer vid en kommersiell klätterskola. Bland de positiva svaren valdes sedan informanter ut så, att gruppen kom att bli någorlunda heterogent sammansatt med avseende på såväl informanternas ålder som kön och antal år som klättrare. Hänsyn tog också till huruvida informanterna utövar klättring professionellt, semiprofessionellt eller som hobby (Tabell 1). Som professionell eller semiprofessionell klättrare definierades de, som helt eller delvis arbetar som instruktörer, guider, tävlingsklättrare med sponsorer, äventyrsresearrangörer med aktivt deltagande i resorna, etcetera. Renodlade inomhusklättrare togs inte med i studien. Inomhusklättring bedrivs i en tillrättalagd miljö där alla säkerhetsarrangemang är iordninggjorda och testade av utbildad personal, varför endast minimal instruktion är nödvändig för att i en sådan miljö kunna ägna sig åt säker klättring. Inomhusklättring kan därför bedrivas som i princip vilken annan träning som helst, analogt med styrketräning, aerobics eller liknande. Det föreföll därför vara ett rimligt antagande att sådana klättrare kan ha helt eller delvis andra motiv än de som ägnar sig åt klättring utomhus under helt eget ansvar. 17 Tabell 1. Informanterna Intervju nr. Kön Ålder Antal klätterår Professionell eller semiprofessionell 1) 1 K 40 15 Nej 2 K 30 7 Ja 3 K 34 14 Ja 4 M 29 11 Nej 5 M 45 3 Nej 6 K 33 15 Ja 7 M 61 41 Nej 8 M 45 29 Ja 9 K 25 2 Nej Medel 38 15,2 1) Som professionell eller semiprofessionell har räknats instruktörer eller liknande, arrangörer av äventyrsresor, tävlingsklättrare med sponsorer, m.fl.
Page 1 and 2: Motivation hos bergsklättrare ”K
Page 3 and 4: att de som inte klättrar har svår
Page 5 and 6: Parallellerna mellan att bestiga et
Page 7 and 8: argumentera för att åtminstone vi
Page 9 and 10: ursprungligen sökte sig till klät
Page 11 and 12: förklaras av det till synes irrati
Page 13 and 14: tendens till sensation seeking (hig
Page 15: fungerande under klättring, och de
Page 19 and 20: 19 Kinestetisk faktor Den kinesteti
Page 21 and 22: klättringens baksidor och som någ
Page 23 and 24: ”Framför allt det där att när
Page 25 and 26: ”Jag tycker inte att jag är någ
Page 27 and 28: ”Faran med att kommersialisera de
Page 29 and 30: ”En vägg som man inte vet någon
Page 31 and 32: 31 Diskussion Studiens tillförlitl
Page 33 and 34: Det är också viktigt att hålla i
Page 35 and 36: att de flowupplevelser de får geno
Page 37 and 38: upplevelserna inomhus aldrig blir l
Page 39 and 40: Ewert, A. (2001). Playing the Edge:
Page 41 and 42: 41 Bilaga 1 Intervjuplan Bakgrund/A

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN - Stockholms universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?