19.01.2015 Views

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN - Stockholms universitet

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN - Stockholms universitet

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN - Stockholms universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Hylander, 2003). Antagandet är att man på detta vis täckt in huvuddelen av de åsikter och<br />

upplevelser som finns i gruppen, men hur stor andel man lyckats täcka in kan man<br />

naturligtvis inte uttala sig om.<br />

I denna studie fanns inte utrymme för ett sådant tillvägagångssätt, utan här var det<br />

nödvändigt att i förväg bestämma hur många intervjuer som skulle genomföras. I samråd<br />

med handledare bestämdes att cirka nio intervjuer var ett lämpligt antal (Ingemar Torbiörn,<br />

personlig kommunikation, september 2003).<br />

En annan fråga var hur informanter skulle väljas ut till dessa nio intervjuer. Härvid<br />

valdes en strategi som Patton (1990) kallar för ”maximum variation sampling”. Syftet är<br />

att beskriva centrala teman av åsikter eller upplevelser, centrala i den bemärkelsen att de<br />

skär tvärs över eller återfinns i större delen den grupp man vill undersöka. Av den<br />

anledningen försöker man göra ett så heterogent urval som möjligt. Tanken är den, att de<br />

centrala eller gemensamma teman som framkommer ur det varierade<br />

undersökningsmaterialet fångar in kärnan, nyckelupplevelser och gemensamma<br />

uppfattningar om intresseområdet för undersökningen.<br />

För att rekrytera informanter gjordes via e-post en förfrågan bland ett fyrtiotal<br />

klättrare huvudsakligen inom <strong>Stockholms</strong>området. Förslag på potentiella informanter<br />

erhölls från aktiva klättrare och instruktörer vid en kommersiell klätterskola. Bland de<br />

positiva svaren valdes sedan informanter ut så, att gruppen kom att bli någorlunda<br />

heterogent sammansatt med avseende på såväl informanternas ålder som kön och antal år<br />

som klättrare. Hänsyn tog också till huruvida informanterna utövar klättring professionellt,<br />

semiprofessionellt eller som hobby (Tabell 1). Som professionell eller semiprofessionell<br />

klättrare definierades de, som helt eller delvis arbetar som instruktörer, guider,<br />

tävlingsklättrare med sponsorer, äventyrsresearrangörer med aktivt deltagande i resorna,<br />

etcetera. Renodlade inomhusklättrare togs inte med i studien. Inomhusklättring bedrivs i<br />

en tillrättalagd miljö där alla säkerhetsarrangemang är iordninggjorda och testade av<br />

utbildad personal, varför endast minimal instruktion är nödvändig för att i en sådan miljö<br />

kunna ägna sig åt säker klättring. Inomhusklättring kan därför bedrivas som i princip<br />

vilken annan träning som helst, analogt med styrketräning, aerobics eller liknande. Det<br />

föreföll därför vara ett rimligt antagande att sådana klättrare kan ha helt eller delvis andra<br />

motiv än de som ägnar sig åt klättring utomhus under helt eget ansvar.<br />

17<br />

Tabell 1. Informanterna<br />

Intervju<br />

nr.<br />

Kön Ålder Antal<br />

klätterår<br />

Professionell<br />

eller<br />

semiprofessionell 1)<br />

1 K 40 15 Nej<br />

2 K 30 7 Ja<br />

3 K 34 14 Ja<br />

4 M 29 11 Nej<br />

5 M 45 3 Nej<br />

6 K 33 15 Ja<br />

7 M 61 41 Nej<br />

8 M 45 29 Ja<br />

9 K 25 2 Nej<br />

Medel 38 15,2<br />

1) Som professionell eller semiprofessionell har räknats<br />

instruktörer eller liknande, arrangörer av äventyrsresor,<br />

tävlingsklättrare med sponsorer, m.fl.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!