PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN - Stockholms universitet

Parallellerna mellan att bestiga ett berg och att driva ett företag är uppenbara: Det finns ett
tydligt mål, man är en grupp som måste samarbeta för att nå målet, det finns risker längs
vägen och man vidtar vissa säkerhetsåtgärder för att försöka hålla riskerna under kontroll.
I sammanhang där klättring används som metafor på detta vis torde det finnas ett värde i
att förstå de olika komponenterna i motivationen. Det finns personer, för vilka klättringen
upplevs som så viktig, att de viger sitt liv åt den (t.ex. Buhl, 1956; Bonington, 1966;
Heckmair, 1975; Hill, 2002). För arbetsgivare och chefer borde det därför vara värdefullt
att förstå vilka komponenter som krävs för att en aktivitet ska bli så betydelsefull för en
person.
Det finns ytterligare ett sammanhang där en förståelse av klättrares motivation torde
vara av värde, nämligen turismindustrin. För att en arrangör av äventyrsresor, kurser och
liknande ska kunna möta kundernas behov och marknadsföra sig på ett framgångsrikt sätt
är det helt nödvändigt att de förstår vilka typer av upplevelser kunderna är ute efter. De
behöver även förstå vilken grad av autonomi kunderna eftersträvar, vilka risker kunderna är
beredda att ta, och så vidare (Weber, 2001).
Motivationsbegreppet
Motivation är ett begrepp som inte är helt lätt att ringa in. Det finns för närvarande minst
32 olika motivationsteorier, vilka var och en innefattar sin egen definition av begreppet
(Roberts, 2001). Roberts (2001) föreslår själv att motivation definieras som en persons
läggning, sociala variabler och/eller kognitioner som spelar in när personen ger sig i kast
med en uppgift i vilken han eller hon utvärderas, tävlar med andra eller försöker uppnå
någon slags prestationsnivå. Det förutsätts då att individen är ansvarig för uppgiftens
utförande och att någon slags utmaning är inbyggd i uppgiften. Ryan och Deci (2000), å
andra sidan, föreslår en betydligt kortare definition: Att vara motiverad betyder att ha motiv
för att handla. Det är en definition som är så bred att den kan omfatta snart sagt hela
ämnesområdet psykologi. Detta behöver inte vara någon nackdel i en studie där
frågeställningen handlar om varför människor klättrar i berg. En sådan definition gör att
undersökaren kan förhålla sig förutsättningslöst till ämnet. Det är denna breda definition
av motivation jag har valt som utgångspunkt för den här undersökningen.
Att begreppet motivation ofta används på ett vagt sätt, och de definitioner som ges
ofta är breda, är kanske också förklaringen till den flora av motivationsteorier som finns.
Roberts (2001) menar att en motivationsteori värd namnet bör kunna förklara såväl varför
en individ känner lust och energi inför något, som riktningen och regleringen av beteendet.
Här ska inte i detalj redogöras för samtliga motivationsteorier, men en kort genomgång
kan vara på sin plats. Framför allt bör då de teorier som har använts i tidigare studier av
klättrares motivation lyftas fram eftersom många av de klassiska motivationsteorierna som
beskrivs i litteraturen (se till exempel Furnham, 1997) är utvecklade inom arbetslivets
psykologi. Inom arbetslivet finns, till skillnad från klättringen, formaliserade system för
makthierarkier och för belöning av prestation och därför är sådana motivationsteorier inte
tillämpliga för att förstå klättrares motivation.
Flera av de teorier som kommer att presenteras är inte motivationsteorier i egentlig
bemärkelse. Exempelvis är varken den biologiska förklaringsmodellen eller teorier om
personlighetsdrag några motivationsteorier. Trots detta har jag valt att ta med sådana
teorier ändå, eftersom jag tror att de kan bidra till en både bredare och mer fördjupad
förståelse för vad som driver en klättrare.
Inre och yttre motivationsfaktorer
Motivationsfaktorer kan vara inre eller yttre (Deci & Ryan, 1985). De relativa betydelserna
av inre och yttre motivationsfaktorer i sportsammanhang diskuteras utförligt av bland
5