PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN - Stockholms universitet

Det är också viktigt att hålla i minnet att samtliga här beskrivna faktorer inte är lika
viktiga för alla klättrare. Det är till och med så, att några faktorer helt saknar betydelse för
vissa av informanterna i denna studie. För andra informanter kan just dessa faktorer vara
de som väger tyngst, och för dem är det istället andra faktorer som känns oviktiga.
Ytterligare andra informanter kan ha helt andra kombinationer av faktorer som beskriver
just deras motivation. Det tycks dock som om den sociala faktorn, tillsammans med
identitetsfaktorn, den mentala faktorn, lekfaktorn och den estetiska faktorn återfinns i
samtliga informanters intervjusvar.
Sammantaget ser det alltså ut som om intervjusvaren i denna studie i många
väsentliga delar liknar de som erhållits i andra kvalitativa intervjustudier av klättrares
motivation. De största skillnaderna mellan studierna tycks vara hur begreppen eller
svarskategorierna bildats, en process som sannolikt styrs mycket av undersökarens
teoretiska utgångspunkter.
De teoretiska perspektivens relevans
Den biologiska förklaringsmodellen som beskrevs i inledningen kan lämnas därhän i detta
sammanhang, eftersom det i denna studie inte har gjorts några fysiologiska eller kemiska
bestämningar. Några av de teorier som ryms inom det psykodynamiska teoribygget är det
dock relevant att betrakta i relation till resultaten i denna studie.
Det Winnicottska lekbegreppet (Winnicott, 1995) är kanske inte helt tillämpligt på
klättring, delvis därför att Winnicott i första hand avser barns lek. Ändå ter det sig inte helt
omöjligt att förstå en del av lockelsen i klättring ur detta perspektiv. Winnicott talar om att
leken försiggår i ett potentiellt rum, ett mellanområde som inte är liktydigt med den inre,
psykiska verkligheten, men som inte heller är detsamma som den yttre verkligheten. Flera
av informanterna beskrev klättringen som en verklighetsflykt eller en flykt från vardagen.
En informant talade till och med om en annan verklighet som klättraren skapar själv.
Denna alternativa verklighet kan klättraren välja om han eller hon vill vara i eller inte, precis
som Winnicotts potentiella rum. Vidare talar Winnicott om avvägningen mellan den
personliga verkligheten och upplevelsen av kontroll över yttre objekt. Upplevelsen av
kontroll, liksom värdet av den realitetsanpassning denna upplevelse måste genomgå i
konfrontationen med väder, lös klippa, dåliga säkringsmöjligheter och så vidare, är något
som flera informanter för fram som en viktig komponent. Visserligen hänfördes koden
upplevd kontroll över risker till spänningsfaktorn och koden personlig utveckling till
lärande- och utvecklingsfaktorn. Detta demonstrerar dock mer svårigheterna att
kategorisera koderna för att skapa begrepp än det talar för att Winnicotts lekbegrepp inte
skulle vara användbart för att förstå klättrares motivation. Sammantaget ser det alltså ut
som om begreppet lek, så som Winnicott använder det, har viss relevans när det gäller att
förstå klättrares motivation.
Upplevelsen av kontroll kan alltså ses ur ett lekperspektiv. Samtidigt kan, som
diskuterades i inledningen, illusionen av kontroll ses som en omnipotensfantasi. Minns
här att narcissism inte är något en person har eller inte har. Alla är vi mer eller mindre
narcissistiska. Typiska narcissistiska drag är ett grandiost själv, det vill säga en känsla av
att vara förmer än andra. I detta ingår också omnipotensfantasier, alltså en fantasi om
allsmäktighet. Tillämpat på klättrare skulle alltså upplevelsen av att kunna kontrollera
risker i högre grad än vad som faktiskt är fallet kunna ses som en omnipotensfantasi.
Likaså är koden att känna sig bäst möjlig att betrakta som ett uttryck för ett behov av att
känna sig förmer än andra. En annan sak som talar för att narcissism kan vara en relevant
förklaringsmodell här är också att såväl Bratton et al. (1979) som Breivik (1989) fann att
prestige och erkännande från andra fanns med som motivationsfaktor hos de undersökta
klättrarna. De fann dock att det var en förhållandevis oviktig faktor, vilket möjligen styrker
33