PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN - Stockholms universitet

31
Diskussion
Studiens tillförlitlighet
Som beskrivits i metodavsnittet är det idealiska i denna typ av intervjuundersökning att inte
på förhand begränsa antalet respondenter. Det är bättre att fortsätta intervjuerna till dess
intervjuaren upplever en slags mättnadskänsla, det vill säga att inga nya åsikter eller
upplevelser framkommer vid ytterligare intervjuer. Trots att det här var nödvändigt att på
förhand begränsa antalet intervjuer kunde tydliga återkommande svarsmönster och
gemensamma upplevelser och erfarenheter hos informanterna urskiljas. Det finns därför
skäl att anta, att en utökning av antalet informanter inte skulle ha påverkat studiens resultat
i någon större omfattning.
Intervjuaren i denna studie är själv klättrare sedan 25 år, och är härigenom –
eftersom klättring är en förhållandevis liten sport i Sverige – en mer eller mindre välbekant
person för informanterna. Därför finns det en uppenbar risk för att informanterna kan
känna motstånd mot att bli för ärliga eller personligt utlämnande. Härigenom riskerar man
att svaren blir ytliga och intervjuerna löper risken att förflackas. Detta har dock sannolikt
inte har varit ett större problem i den här studien, eftersom de svar som erhållits i många
fall innehållit information och åsikter av mycket personlig karaktär. Intervjuerna har varit
långa och informationsrika och har av intervjuaren upplevts som alltigenom ärliga och
uppriktiga.
En annan fälla en intervjuare i denna typ av studie riskerar att gå i, är att de svar som
erhålls faller in i de förbestämda frågekategorierna som finns i intervjuplanen. Detta är
något som riskerar inträffa om inte frågorna ställs på ett tillräckligt öppet sätt. I denna
studie har sannolikt detta inte inträffat, då jag ur intervjusvaren vid
resultatsammanställningen kunnat skapa svarskategorier som inte fanns med i
intervjuplanens frågematerial. Eftersom sådana svarskategorier, som inte fanns i
intervjuplanen, kunde skapas, finns inte heller skäl att tro att jag under intervjuerna gått i en
annan uppenbar fälla. Det är annars fullt tänkbart att i en intervjusituation, i vilken både
intervjuare och respondent har en gemensam förförståelse, allting inte blir uttalat. I denna
studie skulle man kunna tänka sig, att intervjuerna hade kunnat likna sådana samtal kring
motivation som klättrare har till vardags. Som redan påpekats, kan skillnaden mellan
intervjuplanen och de genererade svarskategorierna ses som en intäkt för att så inte varit
fallet.
Slutligen några ord om svårigheterna med att kategorisera koder för att skapa
begrepp. Begreppsbildningen i en sådan här studie är med nödvändighet en mycket
subjektiv process. Hur begreppen bildas utifrån koderna beror självfallet på den teoretiska
utgångspunkten hos den som bearbetar materialet. Men även inom en och samma studie
bereder denna process stora bekymmer eftersom somliga koder mycket väl ryms inom
flera olika begrepp. Här hänfördes sådana koder till det begrepp där de i någon
bemärkelse passade bäst. I den följande diskussionen hämtas dock, vilket kommer att
framgå, koder från andra begrepp där så anses nödvändigt för att öka förståelsen. Det är
trots allt samma intervjumaterial koderna är hämtade ur.
Studiens resultat i relation till tidigare kvalitativa studier
Det är inte helt lätt att jämföra resultaten i denna studie med dem som erhållits i andra
kvalitativa undersökningar av klättrares motivation. Den kanske viktigaste svårigheten
härvidlag härrör från undersökarnas olika teoretiska utgångspunkter, det vill säga vilken
förförståelse undersökaren har. Självfallet är det så, att samma undersökningsmaterial kan
betraktas ur olika perspektiv, och det undersökaren ser beror till stor del på vilka glasögon