PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

kritik och har mycket svårt att medge egna fel och brister. En narcissist blir därför också lätt uttråkad och drabbas av en gnagande tomhetskänsla om inte den förhöjda självkänslan får tillräcklig stimulans. En person med narcissistiska karaktärsdrag har innerst inne inte alls en så bra självkänsla som han försöker ge intryck av att ha. Detta försöker han kompensera bland annat genom att förringa och förakta andra, speciellt sådana som han i något avseende uppfattar som svagare eller sämre. Genom att på detta sätt ”trycka ner” andra framstår han själv, åtminstone i sina egna ögon, som relativt sett bättre. Han har vidare en rädsla för att bli beroende av andra – samtidigt som han egentligen längtar efter närhet – och utnyttjar relationer i första hand för egna syften. Han ägnar sig också åt fantasier om framgång, makt, styrka, begåvning, skönhet, med mera, och han har en grandios känsla av att vara en betydande person som förtjänar särbehandling och bör bli beundrad och betraktad som speciell. Varje antydan från andra om att den bild han har av sig själv inte stämmer uppfattas som en våldsam kränkning, som kan utlösa såväl raseri som känslor av skam och förödmjukelse (Sigrell, 1994; McWilliams, 2001). Den bild som här helt kortfattat målats upp av den narcissistiske personen ger intrycket av en person som är omöjlig att umgås med. Så behöver dock inte vara fallet. Betraktad på lite avstånd kan en sådan här person framstå som både charmerande, kompetent och framgångsrik, vilket de i och för sig också kan vara. Det behöver alltså inte alls handla om en person som omgivningen uppfattar som ”störd”. Det är stor skillnad mellan att lida av en narcissistisk personlighetsstörning och att i större eller mindre utsträckning ha narcissistiska försvarsmönster som en del av sin karaktär. (Sigrell, 1994). Patologisk narcissism skapar, som beskrivits, problem, medan den normala, sunda narcissismen leder till att vi försöker leva våra liv så att vi känner oss nöjda med oss själva (McWilliams, 2001). Ett annat begrepp, och ett fenomen som studerats ingående, är så kallad attachment, eller anknytning på svenska. Detta är sannerligen ingen motivationsteori, och det är i något av ett experimentellt syfte – för att se om begreppet kan tillför något – som jag inkluderar det här. Ursprungligen är detta en biologisk modell som härstammar från etologin och med termen attachment åsyftas den anknytning som för en hälsosam utveckling bör ske mellan mor och barn (Crain, 1992; Fonagy, 2001). Fenomenet tycks dock mer universellt, och i terapisammanhang talas om den anknytning som sker till terapeuten, något som kan uppfattas som en viktig del i det som betecknas ”terapetisk allians” (Gordan, 1996). Om nu vårt behov av att känslomässigt knyta an till andra är universellt kan man möjligen förstå en del av tjusningen med klättring utifrån det starka band som finns mellan två klättrare. Det är ju bokstavligen så att den ene klättraren, den som hanterar repet och därigenom säkrar den andre, har den andres liv i sina händer. Detta kräver total tillit klättrarna emellan. Repet som förbinder de båda klättrarna är ju också en tydlig metafor för detta oerhört starka band som växer fram. Ytterligare en grupp av i någon bemärkelse deterministiska – men knappast mekanistiska – teorier, som använts för att förstå klättrares motiv, är personlighetsteorierna. Dessa kommer att diskuteras lite längre fram. Identitetsutveckling En annan faktor som möjligen kan bidra till förståelsen av klättrares motivation är behovet av att skapa en identitet. Behovet av att skapa en identitet är förmodligen störst under adolescensen. Under denna period minskar föräldrarnas inflytande och många ungdomar söker här efter förebilder som de tillfälligt eller mera långvarigt försöker efterlikna (Erikson, 1971), men under hela livet har människor ett behov av att känna tillhörighet till och identifikation med en eller flera grupper (Forsyth, 1999). Robinson (1985) har undersökt denna senare möjlighet, men fann att den undersökta gruppen klättrare inte skilde sig från kontrollgruppen i detta avseende. Av de undersökta angav 57% att de inte 8
ursprungligen sökte sig till klättringen för att få känna tillhörighet. Däremot angav 70% att de relationer de skapat genom klättringen var en viktig faktor för deras fortsatta engagemang i sporten. Groves (1987) menar dock att individens behov av att skapa en identitet för sig själv, något som definierar vem man är, mycket väl kan vara en faktor som bidrar till att förklara varför personer söker sig till olika typer av risksporter. Peak experience och flow Ett begrepp, som i många sammanhang används för att beskriva en speciell typ av upplevelse, bland annat hos klättrare och andra sportutövare, är flow (Csíkszentmihályi, 1975; 1992; Weber, 2001; Kimiecik & Jackson, 2002). Flow, som kan sägas utgöra en slags optimal upplevelse, och torde därför höra till de inre motivationsfaktorerna. Flowbegreppet kan vidare sägas vara en vidareutveckling av begreppet peak experience som beskrevs av Maslow redan 1968. Maslow definierade en peak experience som ett ögonblick av fullständig lycka och tillfredsställelse. Härigenom kan en peak experience sägas vara mycket snarlik en flowupplevelse, även om det kan vara möjligt att uppleva en peak experience utan en samtidig flowupplevelse. Cirka 75% av undersökta idrottsmän (Kimiecik & Jackson, 2001) menade att en peak experience alltid involverar flow eller vice versa. Den starkaste gemensamma nämnaren mellan de båda begreppen förefaller vara upplevelsen av glädje (Kimiecik & Jackson, 2001). Som kommer att beskrivas nedan är dock flow ett mycket mer sammansatt fenomen. Flow är också mer av ett medvetandetillstånd än ett kort ögonblicks upplevelse. Csíkszentmihályi (1992) definierar flow som ett förändrat medvetandetillstånd som innefattar följande dimensioner: 1) Flow uppträder när en person ägnar sig åt en aktivitet som innebär en utmaning, det vill säga uppgiftens svårighetsgrad precis motsvarar personens handlingsförmåga. Om uppgiften är för svår kommer personen att känna ängslan, medan om uppgiften är för enkel, alltså om utmaningen är för liten, kommer personen att känna leda. Om däremot utmaningens nivå är precis rätt, kommer personen att befinna sig i ”flowkanalen” (Figur 1). 9 ∞ Hög Ängslan Flowkanal Utmaning Låg Tristess 0 Låg Förmåga Hög ∞ Figur 1. Flow uppträder vid rätt balans mellan utmaningens svårighetsgrad och förmåga. Efter Csikszentmíhályi (1992). 2) Flow innebär en sammansmältning av handling och medvetande. Med detta menas att personen blir så uppslukad av det han eller hon håller på med att personens handlingar blir spontana, nästan automatiska. Personen slutar vara medveten om sig själv som skild från aktiviteten. 3) Det finns tydliga mål och feedback. Dessa två dimensioner hänger ihop. När en person känner till och förstår målen med en aktivitet är det lättare för honom eller henne att bli totalt uppslukad och engagerad i aktiviteten. Tydliga mål gör det också lättare
Page 1 and 2: Motivation hos bergsklättrare ”K
Page 3 and 4: att de som inte klättrar har svår
Page 5 and 6: Parallellerna mellan att bestiga et
Page 7: argumentera för att åtminstone vi
Page 11 and 12: förklaras av det till synes irrati
Page 13 and 14: tendens till sensation seeking (hig
Page 15 and 16: fungerande under klättring, och de
Page 17 and 18: Hylander, 2003). Antagandet är att
Page 19 and 20: 19 Kinestetisk faktor Den kinesteti
Page 21 and 22: klättringens baksidor och som någ
Page 23 and 24: ”Framför allt det där att när
Page 25 and 26: ”Jag tycker inte att jag är någ
Page 27 and 28: ”Faran med att kommersialisera de
Page 29 and 30: ”En vägg som man inte vet någon
Page 31 and 32: 31 Diskussion Studiens tillförlitl
Page 33 and 34: Det är också viktigt att hålla i
Page 35 and 36: att de flowupplevelser de får geno
Page 37 and 38: upplevelserna inomhus aldrig blir l
Page 39 and 40: Ewert, A. (2001). Playing the Edge:
Page 41 and 42: 41 Bilaga 1 Intervjuplan Bakgrund/A

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN - Stockholms universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?