Leader i Sverige 2007-2010 - Jordbruksverket

6 Grunderna för utvärdering av
landsbygdsprogram enligt EU
Till stöd för utvärderingen av landsbygdsutvecklingsåtgärder har EU-kommissionen
publicerat en vägledning i september 2006 med titeln ”Landsbygdsutveckling 2007–
2013, HANDBOK FÖR EN GEMENSAM ÖVERVAKNINGS- OCH
UTVÄRDERINGSRAM”. Denna har efterhand kompletterats på olika sätt, alltifrån
förtydliganden och revideringar av innehåll till utgivande av kompletterande
vägledningar om utvärderingsmetoder på olika åtgärdsområden.
En grundläggande utgångspunkt är den s.k. interventionslogiken. Den utgår från
behoven, som visar de socioekonomiska eller miljömässiga krav som programmet
och/eller åtgärden skall uppfylla. Vid utvärderingen matchas uppsatta mål av en
uppsättning indikatorer, som visar de olika delarna i en åtgärds interventionslogik.
Indikatorerna används som verktyg för att bedöma hur målen har nåtts genom åtgärder
eller hela program på varje nivå (produktion, resultat och effekt).
Vid utvärderingen av landsbygdsutvecklingsprogrammen används följande typer av
indikatorer:
• Insatsindikatorer: Dessa indikatorer hänför sig till budget eller andra tilldelade
resurser på varje stödnivå. Exempel: utgifter per åtgärd som redovisas till
kommissionen.
• Produktionsindikatorer: Dessa mäter verksamheter som genomförs direkt
inom programmen. Verksamheterna är första steget mot att nå insatsens
operativa mål och mäts i fysiska eller monetära enheter. Exempel: antal
anordnade utbildningstillfällen, antal jordbruksföretag som får investeringsstöd
och investeringens totala volym.
• Resultatindikatorer: Dessa mäter insatsens direkta och omedelbara effekter.
De ger information om förändringar i exempelvis de direkta stödmottagarnas
uppträdande, kapacitet eller prestation och mäts i fysiska eller monetära enheter.
Exempel: genomförda investeringar och antal jordbrukare som med framgång
deltar i utbildningskurser.
• Effektindikatorer: Dessa avser programmets gynnsamma effekter både på
insatsnivå men även mer generellt inom programområdet. De är kopplade till
programmets övergripande mål. Exempel: ökad sysselsättning i
landsbygdsområden, ökad produktivitet inom jordbrukssektorn och ökad
produktion av förnybar energi.
Utöver ovanstående fyra slag av indikatorer tillkommer ett behov av indikatorer för
utgångsläget (eng. baseline). Eftersom det är förändringen över tiden som undersöks
vid en utvärdering är fastställandet av den kontrafaktiska situationen central vid alla
utvärderingar. Kontrafaktisk avser den situation som hade blivit fallet utan några
stödåtgärder (Kan även uttryckas som hur hade utvecklingen blivit om ingen
intervention genom stödåtgärder hade gjorts). Indikatorerna för utgångsläget är därför
viktiga referenspunkter vid utvärderingen av effekterna av enstaka åtgärder och hela
program.
22