16.05.2015 Views

Leader i Sverige 2007-2010 - Jordbruksverket

Leader i Sverige 2007-2010 - Jordbruksverket

Leader i Sverige 2007-2010 - Jordbruksverket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

göras i slututvärderingen av landsbygdsprogrammet. Det är ett ekonomiskt tillväxtmått<br />

som ingår i EU:s ”Handbok för en gemensam övervaknings- och utvärderingsram”<br />

Metod för att beräkna nettoförädlingsvärdet kommer ansvarig för slututvärderingen att<br />

få ta ställning till. Enligt vägledningen skall slututvärderingen göras av oberoende<br />

utvärderare. Nettoförädlingsvärdet utgår från ett bruttoförädlingsvärde, som sedan<br />

korrigeras för dödvikts-, bortträngnings- och substitutionseffekter och<br />

multiplikatoreffekter. Bruttoförädlingsvärde motsvarar i ett företags verksamhet<br />

skillnaden mellan totala intäkter minus kostnader för insatsvaror och insatstjänster.<br />

Det är av vikt att bygga upp ett förberedande underlag om vilka projekt och hur stora<br />

ökningar av bruttoförädlingsvärden som leaderprojekten kan bidra med. I flera andra<br />

stödverksamheter rör det sig om att stöd ges till enskilda företag, vilket ger möjligheter<br />

till att använda deras affärsbokföring och kunna avgränsa beräkningen av ändring i<br />

bruttoförädlingsvärde till varje stödmottagares verksamhet. <strong>Leader</strong>projekten är av en<br />

annan karaktär och stöd lämnas inte till enskilda aktörer utan projektens nytta skall<br />

komma bredare grupper till del. I kapitel 6 har redovisats de metodproblem som visar<br />

sig för projekt som skapar resultat och effekter i bredare kretsar av företag. För att<br />

kunna beräkna bruttoförädlingsvärden är det därför nödvändigt att luta sig mot<br />

schablonmetoder. Sådana schablonmetoder har hittills skapats för det turistekonomiska<br />

området. Det rör sig om sju olika typkalkyler som baseras på uppgifter om hur mycket<br />

besökare och turister normalt konsumerar per dygn. Hittills är det projekt som ökar<br />

näringsverksamheten på turismområdet som är de som förekommer i större omfattning.<br />

Vid ett tillräckligt stort antal projekt inom andra slag av näringsverksamhet blir det<br />

aktuellt att söka etablera schablonmetoder även för dessa. Nedan redovisas uppgifter för<br />

30 turisminriktade projekt.<br />

Tabell 12.21 Ökning av bruttoförädlingsvärde, kr per år<br />

Ökning av bruttoförädlingsvärde per projekt,<br />

kr per år<br />

Antal projekt<br />

1 – 50 000 8<br />

50 001 – 100 000 5<br />

100 001 – 250 000 14<br />

250 001 – 500 000 2<br />

500 001 – 1 000 000 1<br />

Källa: Egen sammanställning<br />

Många av projekten är små och kan därför inte heller förväntas ge stora ökningar i<br />

bruttoförädlingsvärde. De snarare understöder en positiv besöksutveckling än syftar till<br />

att etablera nya stora underlag och strömmar av besökare och turister. Deras bidrag till<br />

ökning av bruttoförädlingsvärde kan bedömas vara något eller några 10 000 - tal kr per<br />

projekt och år. I de fallen blir det mer en fråga om en markering av att de är med och<br />

ger ett bidrag till ekonomisk tillväxt. Det finns en grupp av projekt, vilka under ett antal<br />

dagar eller någon vecka genomför evenemang, tävlingar, festivaler, lokala fester,<br />

60

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!