Leader i Sverige 2007-2010 - Jordbruksverket

18 Summering
I november 2009 godkändes för verksamhetsstart det sista av Sveriges LAG och därmed
var totalt 63 leaderområden etablerade. Alla 63 leaderområden kunde därmed fullt ut
använda leadermetoden som en del i sin landsbygdsutveckling. Under 2010 har
dessutom två befintliga leaderområden utökats geografiskt. Det kan konstateras att
uppsatta mål för hur många områden som borde komma till stånd, dessa områdens
geografiska täckning av Sveriges landsbygd och antal invånare i leaderområdena är väl
uppfyllda. Den organisatoriska grunden finns på plats och drift av verksamheten med
tyngdpunkt på att besluta om projekt pågår med full kraft. Antalet projekt som bifallits
har ökat varje år och fortsätter den att ligga på 2010 års nivå så är målet för totalt antal
projekt för hela programperioden inom räckhåll.
Statistiska uppgifter om leaderområdena visar att det finns stora skillnader bland dem.
Ytmässigt stora och glesbefolkade områden finns i Norrland medan områden i
tätbefolkade delar av södra Sverige är små och ingår i landsbygd som omger våra större
städer. Skillnader finns i hur näringsliv är sammansatt och i hur hög grad de
förvärvsarbetande har sina arbetsplatser i eller utanför de leaderområden där man har sin
bostad. Befolknings- och inkomstförhållanden skiljer sig också åt mellan flera
leaderområden. Det är därför naturligt att områdenas utvecklingsstrategier har skillnader
i prioriteringar och ambitioner för olika slag av utvecklingsinsatser.
Som redovisats om leadermetoden syftar den framförallt till att skapa utveckling i
landsbygdsområden baserat på de behov som leaderområdena själva anser bör
prioriteras. Grunden för detta finns i de lokala utvecklingsstrategierna och att lokala
kompetenser är verksamma i projekten och kan utvecklas. Projekten skall representera
det som kommer till uttryck genom ”underifrånperspektivet”. Det är en påtaglig bredd i
projektens innehåll och vad de syftar till att utveckla i landsbygdsområdena. Som kan
förväntas finns det ett stort antal projekt som söker utveckla och stimulera olika delar av
landsbygdens näringsliv och särskilt framträdande är intresset för turismverksamheter.
En annan stor grupp kan betecknas som bygdeutvecklingsprojekt och som
innehållsmässigt berör så vitt skilda delar som gemensamma fysiska lokaler och
anläggningar, ekonomiska utvecklingsplaner, social samvaro m.m. Olika slag av
fritidsaktiviteter inkl. kultur är också tydligt markerat inslag bland projekten.
Antalsmässigt inte lika stora, men som visar på bredden i projektinnehåll, är att det
också finns projekt inriktade på bioenergi, miljöinsatser, rådgivning, utbildning,
historiska händelser och objekt, kulturlandskap m.m.
Knappt hälften av de projekt som avslutats under 2007 – 2010 handlar om olika slag av
förstudier och kartläggningar. Det visar på att det finns behov av mer underlag innan det
i de fallen kan bli aktuellt med ett mer direkt genomförande, vilket i så fall kan ske i ett
efterföljande projekt.
Ett tydligt konkret genomförande representerar de projekt som gäller fysiska
anläggningar. Fysiska anläggningar kan vara byggnader, idrottsplatser, vägar, leder etc.
De objekt som skapas eller underhålls genom projekten är av många olika slag och
under perioden rör det sig om drygt 120 st. Tillkomst av nya lokaler, tillbyggnader,
vandringsleder etc. representerar uppenbart tydliga resultat av projekt. I dessa fall blir
det också helt naturligt fråga om hög grad av varaktighet och bestående effekter av
projekten. De fysiska objektet finns där för lång tid framöver och efter att projektet
70