Dimensionering av en bågbro i trä - Konstruktionsteknik - Lunds ...

9 Diskussion och slutsatsResultaten visar vad författarna har förväntat sig. De handberäknade metoderna ger enlägre hållfasthet vid jämförelse med de metoder som baseras på FEM. Skillnadenmellan de båda metoderna är inte så stora, handberäkningen ligger ca 20 % lägre än demetoderna som beräknas med FEM. Detta visar att vid statiska handberäkningarhamnar man på den säkra sidan.Vid hållfasthetskontrollerna har FEM använts då handberäkningar antingen varit förtidskrävande eller inte möjliga för författarna att genomföra då systemet är förkomplext. Resultaten av hållfasthetsberäkningarna visar att bågen inte håller vid böjoch drag vinkelrätt fibrerna. Tryckhållfastheten för bågen ökar med 65 % när körbananbeaktas, detta för att körbanans styvhet stagar bågen i plan. Böjhållfastheten bör ocksåöka eftersom körbanan fungerar även här som en stagning med en viss styvhet, mendetta har inte tagits till hänsyn i beräkningarna på grund av tidsbrist.Materialutnyttjandet för böjhållfastheten har trots detta beräknats till 104 %, med andraord så överskred böjhållfastheten endast med 4 %. Författarna tror att vid beaktning avkörbanan skulle bågens materialutnyttjande hamna under 100 % och klara av kravetmed tanke på hur mycket tryckhållfastheten ökade.Även hur plattan modellerades påverkade bågens hållfasthet för knäckning både ut ochin i plan. Då balkelement användes gavs en lägre tryckhållfasthet för bågen än dåskalelemet användes. Detta resultat hade förväntats då det speglar verklighetensrandvillkor. Med skalelement blir plattan styvare mot horisontella rörelser eftersomvarje nod i skalelementet definieras som en inspänning, medan i balkelement är detendast en nod som definieras som en inspänningspunkt vilket är mer korrekt, se figur80.Figur 80. Infästning mellan platta och fundamentVid hållfasthetskontrollerna för interaktionen mellan tryck och böjmoment så klaradesig inte kontrollerna. Men även här ökar hållfasthetskapaciteten för interaktion mellan100