Dimensionering av en bÃ¥gbro i trÃ¤ - Konstruktionsteknik - Lunds ...

More documents

Recommendations

Info

4 TräRapportmall Konstruktionsteknik, LTHTrä är ett naturligt material med en komplicerad uppbyggnad. Som byggnadsmaterialhar den ett flertal användningsområden, exempelvis används trä somstomkonstruktioner, golvbeläggning, beklädnad, formar, skivmaterial m.m. Trä är ettortotropiskt material det vill säga den har varierande egenskaper beroende påriktningen. I allmänhet skiljer man mellan tre huvudriktningar:Fiberriktning – stammens längdriktning,Radiell riktning – vinkelrätt mot fiberriktningen och årsringarna,Tangentiell riktning – vinkelrätt mot fiberriktningen, parallellt med årsringarna.Figur 5. Träets tre huvudriktningarTrämaterialets egenskaper varierar även vid vilken typ av belastning, belastningstid,träslag, fuktkvoter m.fl.De viktigaste variablerna för hållfastheten är dock spänningsriktning och typ avbelastning (drag, tryck och böjning) på materialet. Detta kan ses tydligt i figur 6 sombeskriver drag-, tryck- och böjhållfastheten beroende av vinkeln (Burström, 2007).21
Figur 6. Drag-, tryck- och böjhållfastheten beroende av vinkeln mellanspännings- och fiberriktning hos furu (Thunell, 1993)4.1 LimträLimträ kom till Skandinavien i början av 1900-talet men utvecklades i Tyskland underslutet av 1800-talet. Limträelement är uppbyggda av flera skikt lameller som limmasihop och fingerskarvas i fiberriktning för att uppnå större dimensioner och längder.Hållfasthetsegenskaperna är i stort sätt samma för limträ som för konstruktionsvirke.Limträ har dock i genomsnitt högre hållfasthet och mindre spridning ihållfasthetsegenskaperna, detta beror på lamineringseffekten.Lamineringseffekten kan exempelvis beskrivas för en enskild planka avgörs därhållfasthet av det svagaste snittet som vanligtvis är vid en kvist, fingerskarv ellerliknande. I en limträbalk blandas flera lameller som limmas ihop med varandra. Riskenför att defekter i lamellerna hamnar i samma snitt är liten vilket leder till att en mindrespridning i hållfastheten uppnås. Figur 7 visar en jämförelse av hållfasthet mellanlimträ och konstruktionsvirke (Carling, 2008).22
Page 4 and 5: AbstractRapportmall Konstruktionste
Page 7 and 8: Nyckelord: Bågbro, träbro, tvärs
Page 10 and 11: Rapportmall Konstruktionsteknik, LT
Page 12: Rapportmall Konstruktionsteknik, LT
Page 15: 1.2 SyfteSyftet med den här studie
Page 19 and 20: egränsande dimensioner vilket medf
Page 24: Rapportmall Konstruktionsteknik, LT
Page 27 and 28: Figur 8. Plattelement med 4 noder,
Page 29 and 30: av att kunna använda tidigare skri
Page 31 and 32: Lastkombination 6.10a:(2)Lastkombin
Page 33 and 34: där α qi är en anpassningsfaktor
Page 35 and 36: Lastmodell 4 består av en utbredd
Page 37 and 38: Styvhet för materialet Tvärsnitt
Page 39 and 40: Figur 15. Deformation av ett elemen
Page 41 and 42: Figur 17. Exempel på infästning m
Page 43 and 44: Det kräver inte stora förspännin
Page 45 and 46: Figur 22. Glidning mellan lamellerD
Page 47 and 48: Figur 24. Lokalt brott på grund av
Page 49 and 50: De 300 mm helgängade skruvarna med
Page 51 and 52: Figur 28. Mått på sekundära syst
Page 53 and 54: Figur 30. Mått på huvudbärare52
Page 55 and 56: Figur 32. Bågens längd och höjdF
Page 57 and 58: Tabell 8. Antal lastfält oh deras
Page 59 and 60: Figur 34. Hjulyta och avstånd för
Page 61 and 62: (19)(20)Även längden på lastspri
Page 63 and 64: Figur 40. Upprepning av procedur vi
Page 65 and 66: Trafiklasten är placerad ut på de
Page 67 and 68: Figur 47. Resultat av moment (väns
Page 69 and 70: Från den kritiska knäcklasten kan
Page 71 and 72:
(33)Genom komposanterna kan en resu
Page 73 and 74:
eräkningsmetoden går ut på att b
Page 75 and 76:
Figur 57. Diagram från handbok "By
Page 77 and 78:
7.4.5.2 Kontroll 2 - Handberäkning
Page 79 and 80:
Då körbanan modelleras som ett ba
Page 81 and 82:
Tabell 10. Värden på den kritiska
Page 83 and 84:
7.5 Hållfasthetskontroll av bågeI
Page 85 and 86:
(67)(68)(69)(70)(71)7.5.2 Hållfast
Page 87 and 88:
(80)7.5.2.4 Interaktion mellan drag
Page 89 and 90:
Figur 66. Spänning i linjär- och
Page 91 and 92:
Figur 70. Maximal nedböjning för
Page 93 and 94:
Figur 73. Körbanans influenslinje
Page 95 and 96:
Figur 76. Spänningsfördelningen i
Page 97 and 98:
(83)Där b eff är den effektiva br
Page 99 and 100:
8 Resultat och jämförelseResultat
Page 101 and 102:
9 Diskussion och slutsatsResultaten
Page 103 and 104:
102
Page 105 and 106:
104
Page 107 and 108:
Thelandersson, S. (2001), Stålkons
Page 109 and 110:
(94)(95)12.1.1.2 Kontroll 2Den dime
Page 111 and 112:
(112)(113)12.1.2 Knäckning i plan
Page 113 and 114:
(127)(128)(129)(130)(131)12.1.3 Kn
Page 115 and 116:
Figur 81. Mått och dimensioner fö
Page 117 and 118:
De totala yttröghetsmomenten för
Page 119 and 120:
12.1.4 knäckning ut ur plan med k
Page 121:
(186)(187)(188)12.2 Beräkning av s
show all

Dimensionering av en bÃ¥gbro i trÃ¤ - Konstruktionsteknik - Lunds ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?