Nr 7 November 2007 - Intelligent Logistik

”I första hand bör man försöka reducerade efterfrågevariationer som är självgenererandeoch som följaktligen kan påverkas.”rimligt sätt kan öka denna kapacitet med20 %, dvs gå upp till 480 timmar pervecka. Antag vidare att man i medeltal får50 order per vecka, vardera motsvarandeett kapacitetsbehov på i medeltal 8timmar. Vid helt slumpmässig orderingångkommer då efterfrågan att överstiga denmaximalt möjliga kapacitetsnivån på 480timmar under 7 av årets veckor.Femdubblas orderkvantiteten, dvsvarje order motsvarar i medeltal ettkapacitetsbehov på 40 timmar och 10order erhålls i medeltal per vecka så attden totala efterfrågan förblir oförändrad,kommer möjlig kapacitetstillgång attöverskridas under 22 av årets veckor.Variationerna i efterfrågan och därmedkapacitetsbehov blir sålunda avsevärtstörre som en direkt effekt av störreorderkvantiteter.Den här typen av efterfrågesvängningarär mycket svåra och kostnadskrävandeatt anpassa sig till med hjälp av ökadflexibilitet. Med stor sannolikhet gerdagens metoder för att bestämmaoptimala orderkvantiteter, exempelviskvadratrotsformeln, alldeles för storaorder, inte minst på grund av att kostnaderför uppkommande beläggningsojämnheterinte beaktas vid beräkningen.MaterialplaneringsgenereradevariationerRutiner som tillämpas för att styramaterialflöden mellan kund och leverantörkan också bidra till att förstärkaefterfrågevariationer i försörjningskedjor.Sådana självgenererade förstärkningar avefterfrågevariationer inträffar om mananvänder någon form av optimeringsmetodför att beräkna ekonomisk orderkvantitetoch gör nya beräkningar av dessaorderkvantiteter i takt med att efterfrågangår upp eller ner. Anta exempelvis att enuppgång i efterfrågan på 20 % harinträffat. Planeringssystemet försöker dåinte bara svara upp mot denna efterfrågeökningi sig, utan det försöker också ökalagrets storlek. Om kvadratrotsformelnför beräkning av ekonomisk orderkvantitetanvänds, kommer en 20 %-ig efterfrågeökningatt leda till en ungefärligen 10%-ig ökning av orderkvantiteten, d v sden sammanlagda efterfrågevariationenkommer, innan systemet svängt in sig, attbli c:a 30 %. Motsvarande efterfrågeförstärkningerhålls om säkerhetslagerkvantiteternadynamiskt räknas om videfterfrågeförändringar. Planeringssystemetförsöker inte endast beordra påfyllningutifrån en ny efterfrågenivå. Detsträvar dessutom efter att dimensioneraupp säkerhetslagret så att det motsvararden nya efterfrågenivån.Variationer på grund av leveransproblemEn ytterligare källa till självgenereradeefterfrågesvängningar i försörjningskedjorär av beteendemässig natur och delvisbetingad av bristfällig kommunikationmellan kund och leverantör. Om entillfällig efterfrågeuppgång inträffar ochföretaget därför tvingas förlänga leveranstidernasom ett sätt att anpassa sig,kommer kunder att uppfatta detta som attleverantören håller på att få leveransproblem.För att gardera sig beställer manstörre kvantiteter än vanligt och/ellertidigarelägger beställningar. Detta är ettfenomen som i USA kallas shortagegaming. I brist på information om denverkliga efterfrågans utveckling uppleverleverantören det inträffade som en ökningav efterfrågan. När han väl genom att ökasin tillverkningskapacitet börjat kunnaåtergå till normala leveranstider kommermånga kunder att försöka dra ner på sinabeställningar eller helt enkelt annulleradem. Andra som accepterar att ta emotdet som beställts kommer att ha täcktbehoven för lång tid framöver eftersomden ökade beställningskvantiteten intemotsvarades av en egentlig högreefterfrågan från slutkundsmarknaden.Sammanfattning och slutsatserFör de flesta företag är variationer iefterfrågan ett oundvikligt inslag ochnågot som man genom att bygga uppflexibla produktions- och materialförsörjningssystemeller buffertlager måste klaraav att anpassa sig till. Det är ofta ettvillkor för att vara konkurrenskraftig ochframgångsrik. Flexibilitet och lager äremellertid förknippade med kostnaderoch kan man komma till rätta medvariationsproblemen utan sådanainvesteringar, bör detta naturligtvisövervägas. I viss utsträckning kan ocksåflexibilitets- och lagerinvesteringar sägasvara något av symtombehandling.Grundproblemet är ju att efterfrågevariationeruppträder.I första hand bör man därför försökaatt reducera de efterfrågevariationernasom är självgenererade, och som följaktligenkan påverkas, genom förändringar isystem, rutiner, processer och tillämpadepolicys.I den utsträckning sådana insatser inteär tillräckliga för att komma tillrätta medproblemen, bör man i ett nästa stegförsöka göra efterfrågevariationerna mersynliga och förutsägbara, framför alltgenom ett effektivare informationsutbytei försörjningskedjan. På så sätt får man tillexempel bättre möjligheter att i god tidanpassa sig till förekommande variationer.Endast om dessa typer av åtgärder inte ärtillräckliga, bör insatser för att förbättravolymflexibiliteten eller för att dimensioneraupp buffertlagren genomföras.Stig-Arne MattssonLogistik och transportChalmers Tekniska HögskolaEn korrigering iAnders Segerstedts artikeli förra numret:”Avståndet från C till E är inte 11 utan 9 i tabell 1,eftersom problemet är symmetriskt. Dettapåverkar inte lösningen.Intelligent Logistik 7/07 41