Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 9duella estetiska idrotter). Därför hardessa idrottsformer också förståttssom ”naturliga” för kvinnor respektivemän.Omfattande samhälleliga förändringarunder 1900-talet och en alltstörre fokus på individualitet och individensfrihet att ”bli den man själv vill”– och inte minst att könsmönstren harförändrats som en följd av detta – medfördeemellertid att ovanstående essentialistiskauppfattningar utmanades.Istället växte förhållandet mellan arvoch miljö fram som en viktig utgångspunkt:Vad i könsmönstren beror påmedfödda egenskaper hos kvinnor ochmän och vad beror på miljömässigpåverkan genom uppfostran och annansocial påverkan? Så uppstod begreppetkönsroll, det vill säga att kvinnoroch män genom uppfostran och annanpåverkan lär sig spela vissa specifikaroller och att omgivningen ageraruppskattande när de förväntade rollernaupprätthålls – när rollerna spelas”på rätt sätt” – respektive fördömandeeller ifrågasättande när de spelas ”påfel sätt”.Successivt har en kritik även motkönsrollsbegreppet vuxit fram. Framförallt har kritiken handlat om attkönsrollen ofta framstår som en mereller mindre löst påhängd historia somdet, så att säga, bara gäller att kastaav sig för att det sanna könet, eller densanna individualiteten, ska framträda.Detta har medfört att man i den politiskadebatten kunnat fortsätta hävdaatt än det ena, än det andra borde sessom ”naturligt” vad gäller könen (ochdärmed eftersträvansvärt och värt attbejaka), men att könsroller endast kanfungera hindrande (och därmed någotsom bör undanröjas). Det har emellertidvisat sig svårt att, genom forskning,slutgiltigt avgöra vad som egentligenär ett uttryck för könsroller och vadsom är ”naturliga” uttryck för könen.Under 1980- och 90-talen växte enforskningstradition fram som i grundenvill problematisera konstruktionen avkön, det vill säga vad som i samhällettolkas och förstås som kön – dettaförändras – och de konsekvenser somkommer av detta. Det finns olikavarianter av sådan konstruktionism.En variant handlar om att undersökahur individer konstruerar sin identitet,eller sin förståelse av sig själv som maneller kvinna (eller som något annat,vilket förekommer). En annan varianthandlar om att undersöka hur identiteterkonstrueras på en mer övergripandesamhällelig nivå, utan att direktta ställning till hur detta inverkar påTidigt i livet lärs olika könsroller. Flickor väljer ofta estetiska idrotter och när de lärt sig spela rollen ”på rätt sätt”agerar omgivningen med uppskattande, eljest gäller det omvända. Foto Scanpixindividernas identitetsskapande.Bland pedagoger som jag själv, haren kombination av sådana utgångspunkterofta använts (Larsson 2001, seockså Fagrell 2000, Grahn 2008, fören internationell översikt se Scraton &Flintoff 2002). Hur ser förhållandetmellan individuella idrottares självförståelseut i relation till dominerandeföreställningar i samhället och inomidrotten när det gäller idrott, rörelser,kön, kropp och beteende? Föreställningarom och förväntningar på könenär genomgående starka inom idrotten,mycket starkare än vad de flesta villkännas vid. Ofta märks de inte förräni konkreta idrottsliga situationer dågränserna mellan vad som ses somkvinnligt och manligt närmas ochtydliggörs. Idrotten kan liknas vid ettgigantiskt socialt experiment, där olikakönsidentiteter hela tiden prövas ochbefästs eller utmanas.Idrott – kön – heteronormativitetMed ett konstruktionistiskt synsätttolkas könsmönstren primärt somuttryck för vad som i ett samhälle sessom eftersträvansvärt när det gälleren viss kategori av människor, samtidigtsom könsmönstren också deltari formandet av samma kategori. Omlagidrotter, kampsporter och fysisktansträngande idrotter i större utsträckninglockar män än kvinnor så berordetta på att sådana aktiviteter bekräftarsamhällets dominerande föreställningarom manlighet, samtidigt som debidrar till skapandet av manlig identitetoch självförståelse och också serverarsamhället med just de kroppar, beteendenoch förhållningssätt (såväl tillsig själv och den egna kroppen som tillandra människor) som uppskattas ochses som eftersträvansvärda.När traditionella gränser för vadsom ses som ”naturliga” och eftersträvansvärdakroppar, beteenden ochförhållningssätt överskrids, till exempelnär kvinnor på 1960- och 70-talenbörjade spela fotboll, eller när män,som i filmen Allt flyter, deltar i estetisktinriktad idrott (filmen handlar omett manligt lag i konstsim), reagerarsamhället på olika sätt. En del reagerarpositivt och ser beteendet som ettuttryck för individuell kreativitet ochvilja, medan andra reagerar negativtoch kanske ser beteendet som ett skältill att kränka utövarna, kanske till ochmed bli våldsamma mot dem. Oavsettvilket, överskridandet av könsgränserleder ofta till reaktioner, inte minsttill sådana som tar sikte på utövarnassexualitet. Det är inte ovanligt att överskridandeav könsgränser, såväl inomidrotten som i samhället i stort, medförett ifrågasättande av utövarens heterosexualitet.Ifrågasättandet av heterosexualiteteni samband med könsgränsöverskridandebeteenden reser frågan om14