Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 96förändringen med avseende på kön.Vid tidpunkten för studiens början varkonstruktionen inriktad mot skapandetav två åtskilda kön – flickor respektivepojkar. I början av tidsperiodenskulle eleverna hållas fysiskt åtskilda,utföra olika aktiviteter med delvis olikaundervisningsmål samt undervisas avlärare av samma kön som de själva,lärare som i sin tur hållits könsåtskildaunder sin lärarutbildning.När det gällde karaktärskonstruktionenär det ingen tvekan om att denkaraktärsfostran som ämnet ansågsbidra till riktade in sig på de manligaelevernas fostran. På 1960-talet, närkaraktärsfostran övergick från personlighetsfostrantill social fostran, uppluckrasförutsättningarna för två skildakönskaraktärer, även om könen fortfarandeskulle hållas fysiskt åtskilda ochtvå olika könsindivider eftersträvades.Detta ändrades radikalt under 1980-talet då flickor och pojkar skulle undervisastillsammans med samma syfteoch innehåll och där lärarnas kön intespelade någon roll. Sammantaget kansägas att idrottslärarens uppgift, såsomden framstår på den statliga arenan,har övergått från att hålla flickor ochpojkar isär och konstruera två olikakön till att hålla flickor samman ocheftersträva jämställdhet och könsneutralaindivider.Under 1990-talet har den svenskaskolan övergått från regelstyrningtill målstyrning, vilket bl.a. inneburitatt lärarens uppgift blivit att i sinundervisning utgå från den enskildaelevens behov och intressen. Mångaidrottsvetenskapliga studier har visathur flickor blir förfördelade i idrottsundervisningen.Ett vanligt förslag för attlösa detta problem har varit att lärarnabör bli bättre på att basera sin undervisningpå flickornas intressen ochbehov. Detta förslag ligger således väl ilinje med ambitionerna i den målstyrdaskolan. Det innebär att eleven förväntasveta vilket undervisningsinnehålloch vilken kunskap hon vill ha. Jagmenar att detta inte är helt oproblematiskt.Det är inte bara idrottslärarensom är intresserad av elevens kropp,karaktär och livsstil. Konsumtionssamhälletsintresse för den unga människani dessa avseenden framställs allratydligast i media. Förvisso finns fleralikheter mellan den eftersträvansvärdakvinnliga och manliga kroppen mennågon tvekan om att det handlar omtvå skilda kroppar – en kvinnokroppoch en manskropp råder inte! Detbetyder att när läraren försöker ta sinutgångspunkt i elevernas egna intressenoch behov kan det innebära att detsnarare blir en idrottsundervisning påmarknadens villkor och läraren blirmarknadens tjänare och inte elevens.Därmed finns risk att den traditionellasynen på kvinnlighet och manlighetupprätthålls då den kommersiellamarknadens och särskilt populärkulturenskönsdiskurser karaktäriseras avdå två skilda sexualiserade kroppar,karaktärer och livsstilar.Genus i flickfotbollDet andra exemplet är baserat på enutvärderingsstudie inom ramen förHandslaget (Olofsson, 2006; Olofsson& Karlsson, 2006). Utvärderingengällde Fotbollförbundets s.k. tjejsatsningunder Handslagets två första år.Ett syfte med tjejsatsningen var att”behålla flickorna längre i fotbollsverksamhet”,d.v.s. att få flickor att spelafotboll även i de övre tonåren. Liksom iHandslaget i övrigt fördelades projektmedeltill klubbarna efter ansökan.Utgångspunkten för min analys avtjejsatsningen var genusteoretisk. Medstöd av poststrukturalistisk feminismdär könsdikotomin utmanas och deti stället argumenteras för multiplakvinnligheter/manligheter ville jag seom dessa konstruktioner utmanadesinom fotbollens flickverksamhet ochom gränsen mellan kvinnlighet ochmanlighet därmed luckrades upp.Utvärderingsstudien visade att särartstänkandevar den dominerandekönsdiskursen i de projekt som tilldelatsmedel. Flickor sågs som ”annorlunda”fotbollsspelare (underförståttän pojkar) och de projektplaner ochåtgärder som vidtogs hade detta somsin utgångspunkt. Exempel på aktiviteterinom föreningsprojekten var:rekrytering av kvinnor som ledare förfotbollsspelande flickor, d.v.s. en genusspecifikcoachning; projekt med socialorientering framför tävlingsorientering;utbildning av ledare och spelare iämnen som betraktas som traditionelltkvinnliga och utbildning i hur flickorär. En slutsats av utvärderingen var atttjejsatsningen visserligen hade mångainslag av god föreningsidrott mensamtidigt bidrog till att förstärka konstruktionenav en stereotyp kvinnlighetinom svenska fotbollsklubbar och manmissade möjligheten att utmana desocialt konstruerade könen. Flickornakonstruerades som kvinnliga fotbollsspelareoch inte som fotbollsspelare.Intervjuer med flickor som deltog iprojekten visade att vissa fotbollsspelandeflickor också står emot dennakönskonstruktion, t.ex. genom att samtidigtbetona både prestationsutvecklingoch kamratskap och genom att identifierasig själva som fotbollsspelare och intekvinnliga fotbollsspelare. En annan slutsatsav utvärderingen är att fotbollsklubbarnaskulle, med en annan utgångspunktän särartsdiskursen, kunna bedriva enverksamhet som bättre gynnade fotbollsspelandeflickor men också pojkar. Ensådan utgångspunkt skulle vara att utgåfrån genusteorin om att det finns multiplakvinnligheter och manligheter. Därmedskulle klubbarna kunna bidra till enutmaning av traditionella könsmönster.AvslutningJag har i den här artikeln försökt belysahur genusforskningen förändrats under desenaste decennierna. Den avhandling jagskrev 1989 kunde knappast har skrivits2009. De studier jag gjort under 2000-talet hade jag troligen inte kunnat göraför tjugo år sedan. Empirin hade kanskekunnat vara densamma men tolkningsramenoch därmed förståelsen delvis enannan. Det händer ibland när jag är uteoch föreläser att någon åhörare påpekarlite förtrytsamt att ”men i din avhandlingsäger du ju…” Jag tycker att jag harbåde en skyldighet och en rättighet attändra perspektiv. Det gäller förstås ocksådagens forskare. Våra utgångspunkteroch slutsatser kommer att förändras. Detär väl det som är tjusningen med forskningoch med idrott. Tänk om vi skulleorganisera idrott på samma sätt idag somför 20 år sedan!ReferenserButler, J. (2007). Genustrubbel : feminism ochidentitetens subversion (Gender trouble). Göteborg:Daidalos.Connell, R.W. (2008). Maskuliniteter (Masculinities).Göteborg: Daidalos.Foucault, F. (1972) Vetandets arkeologi(L’ArchÈologie du savoir). Staffanstorp: CaveforsOlofsson, E. (1989a). Har kvinnorna en sportsligchans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnornaunder 1900-talet (avhandling för doktorsexamen,Umeå universitet).Olofsson, E. (2005). The discursive constructionof gender in physical education in Sweden, 1945-2003: Is meeting the learner’s needs tantamountto meeting the market’s needs? European PhysicalEducation Review, 11 (3): s 219-237.Olofsson, E. & Karlsson, M. (2006). SvenskaFotbollförbundet och Handslaget: Tjejsatsningen:Delrapport 1, Pedagogiska institutionen, Umeåuniversitet, Umeå.Olofsson, E. (2006). Svenska Fotbollförbundetoch Handslaget: Tjejsatsningen: Delrapport 2,Pedagogiska institutionen, Umeå universitet,Umeå.Olofsson, E. (2007). The Swedish Sport Movementand the PE Teacher 1940-2003: From Supporterto Challenger. Scandinavian Journal ofEducational Research, 51 (2), s 163-183.