Innehåll

4.2 Projektets kostnader
När det gäller kostnaderna har vi den analys som är redovisad i kapitel 3.3.4 som en viktig
utgångspunkt. Den är gjord ur ett kommun- och landstingsperspektiv och avser
projektperioden dvs. 2000 - 2001. Den kostnadsanalysen är beräknad i 2001 års prisnivå men
en justering till 2002 års prisnivå görs. Utöver dessa kostnader måste man nu fråga sig vilka
andra kostnader som kan tänkas uppkomma efter projektets avslutning.
Tid har ett värde och projektet tar pensionärers tid i anspråk – frågan är då om det
uppkommer en kostnad som ska belasta projektet? Praxis i hälsoekonomiska analyser är att
tillskriva arbetstid, vunnen eller förlorad, ett värde som medtas i kalkylen. Vad gäller fritid
eller pensionärers tid finns inte någon lika klar praxis. Vi anser i och för sig att pensionärers
tid har ett värde, men i detta sammanhang kan det vara rimligt att inte ta med den kostnaden.
Pensionärerna deltar frivilligt och är mycket nöjda över att få delta i verksamheten.
Värderingen av tiden skulle således balanseras mot glädjen att delta, ett s.k. ”enjoyment
value” 15 .
Andra kostnader som kan uppkomma under projektperioden är ändrade läkemedelskostnader,
pensionärernas privata kostnader som exempelvis kaffebröd vid hembesöken samt kostnader
för anhöriga. Vi har inget underlag för att beräkna dessa effekter. Inget tyder emellertid på att
dessa nämnvärt skulle påverka resultatet för projektet.
Statens kostnader till kommunerna inom ramen för skatteutjämningssystemet och andra
statsbidrag ökar. Dessa kostnader motsvaras emellertid av motsvarande intäkter i den
kommunala ekonomin varför vi kan betrakta det som ett nollsummespel och följaktligen inte
ta hänsyn till dem. På samma sätt kan man resonera när det gäller ökade statliga och privata
utgifter för pensionsutbetalningar. Även här motsvaras kostnader i en sfär av intäkter i en
annan.
Däremot finns kostnader efter projektperioden som vi har valt att försöka ta hänsyn till. Det är
de kostnader som följer av att dödligheten förändras, dvs. att fler lever längre. De vunna
levnadsåren medför ökade kostnader för samhällelig service. Det handlar framför allt om
kostnader för hälso- och sjukvård samt kommunal äldreomsorg. Det blir givetvis fråga om
grova beräkningar som baseras på nyckeltalsredovisning och ekonomiska sammanställningar i
kommun och landsting. De uppgifter som kommunerna har lämnat kring kostnader för
äldreomsorg till Webor (Svenska Kommunförbundets nyckeltal på Webben) kan tjäna som ett
exempel 16 .
Här kan man ut läsa att i Nordmaling 2002 var de sammantagna äldreomsorgskostnaderna för
pensionärer i eget boende 145 000 kronor per omsorgsmottagare. Motsvarande summa för det
särskilda boendet var 411 000 kronor. Vidare kan man utläsa att 21 % av pensionärerna över
80 år har hemtjänst och 25 % i samma åldersgrupp har särskilt boende. På motsvarande sätt
kan man uppskatta att 10 % i vår yngre åldersgrupp har hemtjänst och 10 % har särskilt
boende.
15 Hatziandreu E I, Koplan J, Weinstein M, Caspersen C, Warner K. A cost-effectivness analysis of exercise as a
health promotion activity . Am J PH, 1988, Vol. 78, No 11, 1417-1421.
16 http://www.webor.se
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
24