Innehåll

De flesta anser nog intuitivt att livskvalitet är viktigt varför den intressanta delen i
frågeställningen är om man anser att livskvalitet går att mäta. Om man hävdar att livskvalitet
är individuellt och utan gemensamma bedömningsfaktorer kan slutsatsen bli att det inte går att
mäta och att de försök som genomförs inte speglar den verklighet man vill återge.
Men om utgångspunkten är att det trots individuella och miljömässiga variationer finns
möjligheter att identifiera gemensamma indikatorer kan slutsatsen bli att det är möjligt att
mäta livskvalitet.
Vem ska då värdera livskvaliteten? De förändringar av hälso- och sjukvårdslagen som
genomförts under 1990-talet tydliggör patientens rätt att själv besluta om olika åtgärder som
rör hans / hennes egen behandling. I harmoni med detta kan man hävda att det är naturligt att
det är patienten eller individen själv som ska värdera sin egen livskvalitet.
Frågan kan också belysas med ett exempel i ett drygt 20 år gammalt arbete 22 . Här visar man
att livskvalitetsbedömningen varierar beroende på vem som får ansvaret att göra den.
En grupp patienter får blodtryckssänkande läkemedel. Samtliga läkare bedömde att
livskvaliteten förbättrats hos patienterna. Samtidigt gör nästan alla släktingar motsatt
bedömning. Patienterna själva fördelade sig på alla svarsalternativ. Man kan också
konstatera att olika individer gör olika värdering av samma situation samt att samma individ
kan förändra sin värdering med tiden 23 .
Med utgångspunkt från de exempel på definitioner av livskvalitet som tidigare refererades till
kan man konstatera att livskvalitet är ett mångfacetterat begrepp. Om man ska ”mäta”
livskvalitet måste man acceptera att definiera begreppet med hjälp av indikatorer eller
dimensioner. Dessa kan var för sig eller tillsammans, ge en bild av livskvaliteten.
Det tidigare exemplet med patienter med blodtryckssänkande medel är en illustration av att en
indikator inte är tillräckligt om målsättningen är att ge en god beskrivning av hälsorelaterad
livskvalitet.
Genom att fokusera på flera indikatorer eller domäner ökar träffsäkerheten. Med ett strategiskt
urval av indikatorer torde, åtminstone teoretiskt, säkerheten i värdering av livskvalitet öka.
Den strategin använder man sig av i de flesta utarbetade instrumenten. EQ 5D*, SF 36** och
WHOQOL-100*** är tre exempel som med 5, 36 resp 100 frågor konstruerat utvärderingsinstrument.
22
Jachuck SJ et al (1982) ”The effect of hypertensive drugs on the quality of life.” J.R. Coll. Gen. Pract. 32:103-
105
23
Björk S, Livskvalitet ett mångfacetterat begrepp. In: Liss PE, Pettersson B, redaktörer. Hälsosamma Tankar.
Nora: Nya Doxa; 1995.
* EQ 5D – EuroQol 5D är ett mätinstrument som utvecklats i Europa för att mäta hälsorelaterad livskvalitet
(Quality of life) med fem olika dimensioner ( se Appendix )
** SF 36 – Short Form 36 är ett internationellt använt instrument (se Appendix)
***WHOQOL-100 – Ett av Världshälsoorganisationen framtaget instrument som illustrerar att man kan välja att
ha många indikatorer.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
36