Innehåll

Kostnadsnytta
Är det acceptabelt med en kostnad på 170 000 kr/QALY? De flesta av oss skulle nog på
intuitiva grunder besvara den fråga med ett ja. Vi skulle också förmodligen stärkas i den
åsikten om vi tog del av ”normgivande” uttalanden. Socialstyrelsen har exempelvis i en
rapport som berör hjärtsjukdomar och dess behandlingar grupperat kostnadsnyttan i fyra
nivåer. Den lägsta nivån är upptill 100 000 kronor. Nästa nivå, som benämns måttlig, spänner
över intervallet 100 000 kronor till 500 000 kronor.
Är det acceptabelt med en kostnad på 1 500 000 kr/QALY, som representerar den nivå som
blir resultatet om konfidensintervallets lägre gräns beträffande dödlighet skulle användas?
Hur troligt är det att konfidensintervallets högre gräns, som ger en kostnad på ca 60 000
kronor/QALY, kan inträffa? (Tabell 16). För att besvara dessa frågeställningar kan man inte
längre få stöd i uttalanden från Socialstyrelsen. Här handlar det om att göra en självständig
bedömning, baserad på sannolikhetslära och de beräkningar som vi har gjort.
Kostnader
I denna rapport har vi tagit hänsyn till de kostnader som uppstår inom hälso- och sjukvård och
kommunal äldreomsorg under de vunna levnadsåren. Detta kan ifrågasättas. Genom att göra
detta blir också analysen i någon grad åldersdiskriminerande, åtminstone jämfört med andra
kostnadsnyttoanalyser, eftersom vårdkonsumtion är mest omfattande bland de äldre.
Om vi i stället antar att pensionärerna tidigare i livet betalat ”åldrandets kostnader” så kan
man argumentera för att dessa kostnader inte ska inkluderas. Att inte ta med dessa kostnader
harmonierar också med vad vi tror är i överensstämmelse för folkflertalets moral.
Om man tar med framtida kostnader för omsorg och vård så borde det vara rätt att också
inkludera framtida ”produktion” som pensionärerna utför. Något försök att beräkna detta har
vi inte gjort och följaktligen inte heller tagit med det i beräkningen. Även om de flesta efter
65 år inte bidrar på den arena där vi normalt använder begreppet ”produktion” så bidrar
pensionärer i samhället på olika sätt. Det man i första hand tänker på är pensionärer som tar
hand om barnbarnen så att föräldrarna kan arbeta, pensionärer tar hand om jämnåriga med
omvårdnadsbehov eller att man som pensionär bidrar i frivilligsektorn. Det man ofta glömmer
är pensionärernas bidrag i samhällsbygget som är relaterat till äldres livskunskap och vishet.
Och visst finns det ett värde i att den gamle bara finns till om än väldigt svårt att värdera.
En mycket stor andel av kostnaderna i denna analys består av de framtida vård- och
omsorgskostnaderna. Kostnadseffektivitetskvoten skullen minska från 170 000 till cirka
tusenlappen om dessa exkluderas. De förebyggande hembesöken skulle placeras i toppen på
en rankinglista av alla åtgärder som utförs inom hälso- och sjukvården.
Kan man anta det man inte vet?
Verkligheten är mångfacetterad och komplicerad. Så är det även i detta projekt. Tid och
resurser avgör om det är möjligt att skaffa underlag för att slippa antaganden men ibland finns
helt enkelt inte data att tillgå. Kostnader och effekter som man tror ska inträffa i framtiden är
exempel på detta. Om dessa antaganden är felaktiga är det viktigt att se hur resultaten skulle
påverkas. I tabell 15 analyseras de för beräkningarna centrala antagandena:
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
30