Cykelplan_slutkorr

I de centrala delarna av systemet, främst i ochkring Stockholms innerstad, kommer dockgenerösare breddmått att behövas för att möta detstora antalet cyklister och gående 30 .Enligt Trafikverkets handbok VGU 31 ska huvudnätför cykeltrafik dimensioneras för att medge enhastighet av 30 km/h. Vissa cyklister kan kommaupp i hastigheter runt 40 km/h, medan andracyklar långsammare än 20 km/h. Skillnadernaär störst i kuperad terräng. På högtrafikeradecykelvägar uppstår därför ständigt situationerdär snabba cyklister hinner ikapp långsammarecyklister. Detta innebär att det behöver finnasytor som tillåter omkörningar för att framkomligheteninte ska begränsas av de långsammastecyklisterna.Att alla cykelvägar bör vara tillräckligt breda föratt två cyklister ska kunna mötas utan att behövasakta in är en självklarhet. För att upphinnandecyklister inte ska behöva vänta på en mötesfrisituation för att genomföra en omkörning är detockså önskvärt att det finns utrymme som medgeromkörning vid möte.För att ett stråk ska uppnå god standard krävsatt omkörning ska vara möjlig även då den upphinnandecyklisten möter två cyklister som cyklari bredd.30 Stockholms stad har valt en högre standard för gång- ochcykelbanor för att kunna hantera de höga flöden som finns i centralastadens gång- och cykelvägnät.31 Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting (2012) Vägaroch gators utformning, VGU.En länsgemensam utformningsprincipbehövs för att• nå en enhetlig utformning i hela länet• nå hög framkomlighet och trafiksäkerhet• ge grund för nulägesanalys och effektbedömningarvid utbyggnadFunktion ochbehov ställer kravpå utformningDe utformningsprinciper som har tagits fram idenna cykelplan utgår till stora delar från grundläggandedimensioneringsprinciper för en godoch säker framkomlighet. Hänsyn har tagits tilldagens trafikvolymer tillsammans med en ökningav cykeltrafiken under den närmaste framtiden.Eftersom planens mål är att en utbyggnadav de regionala stråken ska bidra till en markantökad cykeltrafik fram till år 2030 är det viktigtatt man av detta skäl dimensionerar stråkenrätt. Allt eftersom ny forskning tillkommer ochnya behov uppstår kan utformningsprincipernasannolikt också komma att behöva revideras.BelysningRegionala cykelstråk bör ha god och kontinuerligbelysning. Att förlita sig på spilljus frånintilliggande gata eller väg kan medföra att belysningenblir ojämn och att vissa partier blir helteller delvis mörklagda.Armaturens placering och ljusbild bör varaanpassad för cykelvägen. Det är också viktigt attbelysningsstolparna inte står placerade inomcykel banans skyddszon. Bristande belysning medförett trafiksäkerhetsproblem, eftersom cyklistendå får svårt att upptäcka hinder eller andratrafikanter på vägen. Tryggheten längs stråkenriskerar också att försämras, särskilt på sträckorsom går långt från bebyggelse. Även framkomlighetenpåverkas då cyklisten tvingas sänka hastighetenför att undvika olyckor.BeläggningSamtliga regionala cykelstråk bör vara asfalterade.Beläggningen bör vara fri från skador och grus föratt undvika onödiga olyckor. Uppkomna skadorbör omedelbart åtgärdas och grus från vinterväghållningenbehöver tas om hand så fort detblir barmark. Körkomforten för cyklisterna på deregionala cykelstråken bör vara minst lika godsom den som motortrafiken erbjuds på de störstatransportlederna. Utförligare riktlinjer för driftoch underhåll presenteras nedan.22 (48)