Cykelplan_slutkorr

Kap 2 Utgångspunkter förcykelplanering i länetEtt växande länStockholms län beräknas växa från dagens2,1 miljoner till 2,6 miljoner invånare år 2030.Befolkningsökningen kommer att leda till ökadefterfrågan på bostäder, lokaler och inte minsttransporter. Det innebär en komplex planeringssituationsom ställer stora krav på samverkan,dels mellan enskilda kommuner, dels mellankommuner och regionala aktörer. I Stockholmsregionala utvecklingsplan RUFS 2010 förordasen tät bebyggelseutveckling i kollektivtrafiknäralägen med åtta yttre regionala stadskärnor samten inre central regionkärna, som bland annat skage ökad tillgänglighet till arbetsplatser, serviceoch utbildning; minska spridningen av bebyggelseoch bilberoendet och därmed öka resandet medkollektiv trafik och cykel.Trängseln i såväl kollektiv- som motorfordonstrafikenär hög och transportsystemet är särskilthårt belastat i rusningstrafik i riktning inmot respektive ut från länets centrala delar, därhuvud delen av länets arbetsplatser är lokaliserade.Enligt RUFS 2010 kommer trycket på trafiksystemetatt öka ytterligare de kommande åren,och kollektivtrafikens andel väntas minska medanandelen biltrafik fortsätter att öka. Med dessaprognoser kommer länet inte att nå målen förmiljö och klimat.För att motverka denna utveckling krävs en smartsamhällsplanering som gör det möjligt att ökaresandet med kollektivtrafik och cykel.Dagens cykeltrafikoch cykelinfrastrukturDen nationella resvaneundersökningen RES visaratt andelen resor med cykel i Stockholms län ärlåg, endast cirka 5 procent av det totala resandet ilänet utgörs av cykelresor. Detta är dock en siffrasom ständigt ökar, åtminstone i Storstockholm.Stockholms stads trafikkontor har räknat antaletcykelpassager in mot Stockholm sedan 1980. Mätningarnavisar bland annat att antalet passageröver det så kallade innerstadssnittet, det vill sägatullarna till innerstaden och norra Djurgården,har ökat med 76 procent de senaste tio åren.Motsvarande siffra är 60 procent över Saltsjö-Mälarsnittet, det vill säga Slussen, Västerbron,Essinge leden. Samtidigt har biltrafiken minskatöver innerstadssnittet med cirka 20 procent ochöver Saltsjö-Mälarsnittet med cirka 7 procent.Även om Stockholms län har en låg andel cyklandejämfört med andra svenska län, i exempelvisSkåne och Uppsala utgör resorna med cykel cirka12–13 procent av det totala resandet 6 , så varierarcyklingen i Stockholms län stort. Flest cyklisterfinns i de centrala och tätbefolkade delarna avlänet och flest cyklar på vår, sommar och höst.Likaså är variationen stor när det gäller cyklisternashastighet – vissa cyklar snabbt för att samtidigtfå träning medan andra tar det lite lugnare.Hur mycket och ofta man cyklar beror ocksåpå vilken infrastruktur som finns att cykla på.På många cykelvägar är det vanligt med hinderi form av bommar, betongsuggor, stolpar ochräcken, vilket påverkar framkomligheten ochtrafik säkerheten. Det finns också många farligakorsningar, liksom tvära kurvor och illa utformadepassager förbi busshållplatser. Inte sällan tarockså cykelvägen abrupt slut utan en naturlig fortsättning.Även vägvisningen kan vara ofullständigoch vid vägarbeten är det inte ovanligt med krångligaomvägar för cyklister.Stockholmscyklisten som arbetspendlar cyklarrelativt långt, i snitt cirka 9 km enkel väg. 7 Dettakan jämföras med övriga landet där en snittresa6 RES 2005–2006, cykel som huvudresa.7 Stockholms stad, Trafikkontoret, (2010), Cykelstockholm i siffror,även Trafikverket,(2010), Undersökning angående arbetspendlingmed cykel i Stockholm, delrapport 3, kvantitativ studie.7 (48)