Tabell 3. Avstånd till sidohinder, körbana och parkering för regionala cykelstråk.Typ av hinder eller skiljeremsaLängsgående hinder (räcke, fasad, häck, mur etc.)Fast sidohinder (stolpe, träd, parksoffa, väderskydd etc.)Skiljeremsa mot körbana (>60 km/h)Skiljeremsa mot körbanaSkiljeremsa mot kantstensparkeringTabellen visar rekommenderat avstånd till sidohindersamt skiljeremsans bredd.Rekommenderat kortaste avstånd till längs gåendehinder, som t.ex. räcken, har satts något mindreän avståndet till fasta sidohinder, eftersom cyklisteninte riskerar att köra in i ett längsgående hinderpå samma sätt som det går att kollidera medexempelvis en stolpe. Ett längsgående hinder ärdessutom oftast tydligare än ett enstaka fast sidohinderoch cyklisten behöver därför inte sammasäkerhetsavstånd till räcket som till en stolpe.I trånga stadsmiljöer kan det ibland vara svårt attsäkerställa ett sidoavstånd om minst 1,0 m till allasidohinder. I de fall där sidohinder står närmareän 1,0 m är det viktigt att cyklisten uppmärksammaspå hindret exempelvis med kontrastmarkeringoch reflexer.Minsta godkända avstånd0,5 m1,0 mRäcke och 0,5 mKantsten och 1,0 m1,0 mSiktDe regionala cykelstråken bör utformas eftergällande siktkrav i VGU. Det innebär att cyklistenalltid ska ha en siktsträcka på minst 35 m i detmest ogynnsamma läget på cykelbanan. Viden hastighet av 30 km/h har cyklisten då tvåsekunder på sig att reagera vid ett plötsligt hinder,vilket gör det möjligt att bromsa bekvämt.Om cykelbanan av någon anledning intehar kunnat utformas för att medge dendimensionerande trafiksituationen (omkörningvid möte) måste sikten motsvara den dubblabromssträckan, det vill säga 70 m.Växtlighet som begränsar sikten är ett enkeltåtgärdat problem. Regelbunden drift av cykelbanornamed röjning av växtlighet kan förbättraframkomligheten och trafiksäkerheten på mångaplatser. Siktproblem som orsakas av andra fysiskahinder kan i undantagsfall avhjälpas med speglar,exempelvis vid tunnelmynningar.TrafiksignalerFör att cyklisterna på de regionala cykelstråkenska ges god framkomlighet vid trafiksignaler ärdet viktigt att signalregleringen anpassas eftercykeltrafikens behov. Trafiksignaler används föratt reglera stora trafikflöden och för att fördelaframkomligheten mellan trafikslagen. Om signalregleringeninte är anpassad efter cykeltrafikensbehov kan den ge upphov till onödigt långa väntetider.Detektering för cykeltrafik, och så kallad överanmälan,där medlöpande cykelsignal får gröntsamtidigt som biltrafiken, är åtgärder som förbättrarframkomligheten för cyklisterna. Utgångspunktenbör vara att cyklister på de regionalacykelstråken aldrig ska behöva anmäla sig vid entryckknapp för att komma förbi en trafiksignal. Enannan viktig åtgärd är att tidssättningen anpassasefter cyklistens hastighet med så kallad grönvåg för att undvika återkommande stopp i efterföljandekorsningar.Viktiga säkerhetsåtgärder vid trafiksignaler är attalla korsningar, där cykeltrafik förs i blandtrafikeller i cykelfält, kompletteras med cykelbox och attcykeltrafiken ges så kallat förgrönt innan medlöpandehögersväng ges grönt.Ofta står stolpar med trafiksignaler placerade såatt utrymmet på cykelbanan blir mindre just vidpassagen. Eftersom utrymmet snarare behövervara större för att göra plats för mötande cyklisterbör trafiksignalerna monteras på stolpar somplacerats utanför cykelbanan. För att signalen skahamna på rätt position kan stolparna förses medarmar.30 (48)
Utformning av cykelparkeringCykelparkeringar av god kvalitét är viktigt föratt öka andelen resor på cykel 34 . Även andelenkollektivtrafikresor kan öka om det finns bracykelparkeringar vid stationer. God kvalitét på encykelparkering kännetecknas av egenskaper somrätt placering, god kapacitet och hög säkerhet. 353637Parkeringen måste placeras nära målpunkten föratt användas. Avstånd till målpunkten bör inteöverstiga 25 meter. Avståndet är dock beroendepå hur länge man tänker sig parkera. Vid längreparkeringstider (exempelvis en hel dag utanför enarbetsplats eller vid kollektivtrafikknutpunkt) kanavståndet vara längre. Ligger cykelparkeringarnalångt bort minskar attraktiviteten och det finnsen risk att cyklarna istället parkeras där det finnsplats då cyklisterna förväntar sig att de kan cyklahela vägen fram till sitt mål. Cyklar kommer attlåsas fast i träd, staket och lyktstolpar etcetera,vilket kan skapa problem för andra, inte minstför synskadade. Därför är det också viktigt attvarje parkering ha tillräckligt många cykelställ.Det finns inga nationella normer för hur mångacykelparkeringar som bör finnas, utan det är upp34 En brittisk underökning visar att förekomst av säkerinomhusparkering för cykel höjer cykelanvändande för resa tillarbete med ca 13 %. Anordnande av utomhusparkering för cykelhöjer cykelanvändande för samma resa med ca 8 %. (WSP, 2011.Parkering i Storstad).35 WSP, 2011. Parkering i storstad – litteraturstudie omcykelparkering, slutversion 22 mars 2011. Som en del iforskningsprojekten Parkering i Storstad (Trafikverket) och CyCity(Vinnova)36 Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket 2010. GCMhandbok– Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel-, ochmopedtrafik i fokus37 Boverket 2010. Gör plats för cykeln. Vägledning och inspirationför planering av cykelparkering vid stationer och resecentra.till varje kommun att säkerställa ett tillräckligt antal.38 Enligt Sveriges Kommuners och Landstingsoch Trafikverkets GCM-handbok bör beläggningsgradenpå cykelparkeringar inte överstiga 0,9,d.v.s. max 90 procent beläggning.Flera undersökningar har visat att cyklisterföredrar parkeringar med cykelställ som gör detmöjligt att låsa fast cykeln på ett tillfredställandesätt, i exempelvis ramen eftersom det är säkrareur ett stöldperspektiv. Rädsla för att cykeln skabli stulen är ofta en barriär för att inte användacykeln alls. Cykelstölder är ett av de vanligasteegendomsbrotten. Ändå går utvecklingen åt rätthåll och mellan 2003 och 2012 har de anmäldacykelstölderna i Sverige minskat med 19 procent 39 .En säker parkering kännetecknas även av att denupplevs som trygg, och därför bör även bra belysningeftersträvas.Enligt VGU räknas 0,6-0,8 meters bredd på encykelparkerings som god standard. I Boverketsvägledning om cykelparkeringar ”Gör plats förcykeln” anges att 200 cyklar kräver ett utrymmepå mellan 300 och 330 kvm. Då många cyklar kanparkeras på en relativt liten yta, finns det möjligheteratt ta bort bilparkeringar vid arbetsplatseroch kollektivtrafikknutpunkter (infartsparkeringar)och göra om dessa till cykelparkeringar. Dettaökar attraktiviteten för cykelresandet. På en ytamotsvarande en bilparkeringsplats ryms minst6 cyklar med motstående snedställda cykelställ38 Olika typer av verksamhet behöver olika normer. I Stockholmstad används exempelvis 1,5 cykelplatser/bostad, 2 cykelplatser/studentbostad, 40 cykelplatser/1000 kvm kontorsyta och 5-10cykelplatser/100 resenärer vid kollektivtrafikstationer. (Sverigeskommuner och landsting och Trafikverket 2010.)39 Brå, http://www.bra.se/bra/brott--statistik/cykelstold.html,hämtat 2014-01-20.Exempel på en väl utformad cykelparkering vid pendeltågsstationi Nynäshamn.Vid anläggande av cykelparkeringsplatser vid målpunkterbör följande beaktas:• Cykelställen ska placeras i direkt anslutningtill målpunkten (kollektivtrafikknutpunkten)och vid samtliga ingångar för att få enså effektiv resa som möjligt. Avståndet skavara kortare ju kortare tid man tänker sigparkera.• God kapacitet är viktigt. En parkeringsnormför cykelparkeringar i anslutning till olikaverksamheter bör tas fram. Även ekipagesom lastcyklar och cykelvagnar bör fåutpekade parkeringsplatser. För en vanligcykel kan man räkna man med en bredd påcirka 0,7 meter och motsvarande mått för enlådcykel är 0,9 meter.• Cykelställ som gör det möjligt att låsa fastcykelns ram ökar säkerheten mot stöld.31 (48)
Change language