Cykelplan_slutkorr

OrdlistaBlandtrafikCykeltrafik hänvisas till körbanan utan att särskiltutrymme reserveras.Bussgata och busskörfältEn gata, väg eller körfält som främst är reserveradför busstrafik. Körfältet eller körbanan får endastanvändas av fordon i linjetrafik med undantagetatt om körfältet eller körbanan är beläget till högeri färdriktningen tillåts även cykeltrafik och trafikmed moped klass 2.CykelbanaEn väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafikoch trafik med moped klass 2.CykelboxEtt eget utrymme för cyklister framför stopplinjenför motordrivna fordon. Innebär ökad synlighetoch säkerhet för cyklister, framför allt då cyklisternakan stå framför fordonen och kan undvikaförarens döda vinkel.CykelfältEtt särskilt körfält som genom vägmarkering anvisatsför cykeltrafik och trafik med moped klass II.CykelstråkEn eller flera sammanhängande länkar i ett cykelvägnät.CykelvägEn fritt liggande cykelbana eller med minst3 meters skyddszon mot körbana.CykelöverfartDel av väg som är avsedd att användas av cyklisterför att korsa en körbana eller en cykelbana.Cyklist er och mopedister (klass 2) som kommerfrån en cykelbana har väjningsplikt när de korsaren väg. Fordonsförare ska anpassa hastighetenså att det inte uppstår fara för cyklister ochmopedister.DriftSkötsel av vägarna för att upprätthålla önskadstandard, t.ex. snöröjning, halkbekämpning, sandsopning,slyröjning, lagning av punktvisa beläggningsskador.FramkomlighetDen del av kvaliteten tillgänglighet som beskriverförbrukning av tid för förflyttningar i trafiknäten.Förbrukning av tid beror på förflyttningens längdoch hastighet. Framkomlighet lägger fokus påhastighet. Nedsatt framkomlighet kan uppkommapunktvis i exempelvis korsningar eller längsenstaka delar av nätet.GCFörkortning för gång och cykel.GCMFörkortning för gång, cykel och moped.KantstenUtformningselement som separerar/avgränsarolika ytor från varandra, exempelvis körbana fråntrottoar, busshållplats eller andra sidoområden.LinjeföringEn vägs dragning såväl i vertikal- som horisontalled.LokalgataAnvänds för att hierarkiskt definiera en mindregatas funktion i ett gatunät, där huvudgatan haren matar- och genomfartsfunktion, och lokalgatanfrämst är avsedd för trafik som har sitt mål vidgatan.MellankommunalMellankommunala frågor eller samverkan är endel av regional planering som är reglerat i PBL.Formen för dessa samarbeten mellan kommunersker utanför den mer formella och lagstadgaderegionplaneringen. I RUFS 2010 (se länsstyrelsensgranskningsyttrande) anges bebyggelsestruktur,grönstruktur, infrastruktur, teknisk försörjningoch även bostadsförsörjning som viktiga regionalaplaneringsfrågor. Länsstyrelsen har skyldighetatt i prövning av kommunala planer granska ommark- och vattenanvändningsfrågor som angårflera kommuner har samordnats på ett lämpligtsätt.Namnsatta åtgärderSpecifika infrastrukturåtgärder som det finnsavsatta medel för i den nationella planen ellerlänsplanen.PBLPlan- och bygglagen (2010:900)44 (48)