3:lZ - Landstinget Dalarna

ABCD0310Landstinget DUIUrIlllÄrendeberedning och beslutsundertag10JO·O/ -lOKo mmentarer:Vi noterar alt regl ementet föreskriver att utskotten kan förbereda ärenden inrar styre lsen. I vårmening kan innebörden av begreppcnjörbereda ge ntemot alt bereda d iskuteras.I oc h med begreppet kall förb ered a, är följde n alt utskotten inte har något direkt ansvar för altbereda/förbereda ärenden inför styrelsen, dvs. reglementet innehåller inget skall-krav fårberedning av ärenden, oc h utryckcr inte heller alt beredning i utskotten bör ske. Intentionen medreglementet s utformnin g i detta avseende sy ftar enli gt våra intervjuade till att det ska finnas enmöjlighet att förbigå utskotten i ärendehauterin gs- och beslutsprocessen, vilket också lyft s framso m betydande. Det vi i vilket fall kan konstatera är att fullmäktige, gen om reg lementet, harfastställt att det ska finnas utskotten inom styrelsen men att de inte ska ha rol len som obligatorisktberedande organ.Utskotten inom land st ingsstyre lsen har i allmänhet inte några beslutsbefoge nheter. vi lket oc ksåtyd ligt fram går i reg lementet for styrelsen (§ 12): " Inget av utskotten har rätt att fatta beslut utande legering från land stingsstyrclscn".Styrelsen har faststä llt Bestånnnelser 0 111 delegering, verkst ällighet och fördelning av uppgifterenligt konnnunaltagen sanu arbets- och miljöuppgifter. Genom styrels ens de lege ringsordning harfina nsut skottet, personalutsk ottet oe h miljö- oeh trafikutskottet rätt att fatta vissa beslut påstyrelsens vägnar. Detta innebär bl.a . att finansutskottet, me d vissa restriktioner, uppdras attbesluta i brådskande ekonomiska angelägen heter där styrelsens beslut inte kan avvaktas. Förpersona lutskottet med for delegeringsbestämmelserna bl.a. alt företräda landstinget vid tecknandeav land st ingsövergripande kollektivavtal. I fråga om miljö- oe h trafikutskottet innefattasbeslutanderätten i att fatta my nd ighet sbeslut gällande landsti ngets arkivhandlingar. Styrelsen haräven över läm nat viss beslutanderätt till persona lutskottets ordförande oeh samverkansutskottetsordfö rande. I övrigt är det endast finansutskottet som har ett uttryckligt beslutsmandat genomstyre lsens reglemente. Med vissa undantag går det ut på att fina nsutskottet "äger rätt att beslutaom åtgärder av icke strukture ll karaktär, för att hålla av fullm äktige antagen budget".Med an ledn ing av ovans tående kan vi konstatera att den beslutanderätt som styrelsen överläm nattill utskotten är mycket beg ränsad. Vår uppfattning är att gru ndsyftet mcd delegation avbes lutanderätt i huvudsak handlar om att avlasta den beslutande instansen med så kalladerutinärenden, dn delegation skapar utrymme for en mer omfattande behandling av betydelsefullareoeh stö rre ärenden. Delegation möjliggör oc kså en effektivare förvaltning genom attbeslutsvägarna blir kortare oc h handlä ggningen snabbare,Utifrån det grundläggende styrdokumen t som gäller för styrelsen oc h utskotten, dvs . allmänt oe hsärskilt reg lemente, anser vi dock att delegeringsordningen går hand i hand med fullmäktigesinte ntioner gällande utskottens ro ll. Enkelt uttryckt har utskotten inte lämnats några störremaktmedel. Som vi kon staterat är utskottens ro ll i bered ning av styrelsens ärenden tämligenkra ftlös oeh de t är endast i ett fåta l ärenden där några av utskotten har lämnats beslutanderätt. Vikonstaterar au hälso- oc h sjukv årdsutskottet. serviceutskottet och samverkansutsko ttet (medunda ntag från ordförande) inte har lämnats några beslutsbefogenheter via de legering frånsty relsen.\ \