3:lZ - Landstinget Dalarna

ABCD03 00LfIIlf/l lillget netamo.-irelldebereJllillg och iHsll1t:rnmierlag1010-0 1·]0I. Sammanfatt ningKPMG A B har fält i uppd rag av dc förtroe ndevalda revisorerna i Land stin get Dalarna altgenomfö ra ett granskningsprojekt med syfte att bedöma ända må lsenlighet oc h kval itet ilandstingsstyrelsens är endebered ning och beslutsunderlag. Gransk ningen har avgrän sats tillärendeberedning och beslutsunderlag inför landstingsstyrelsen och dess 6 utskott, samt dcunderlag som styrel sen pre senterar ror landstingsfullmäktige.Under 200 3 genomförde revisionen en granskning av beslutsunderlag och ärendeberedning ilandstinget. Granskningsrcsultatct visade bion. på brister i beredningsprocessen inrar pol itiskabeslut, att dct inte fanns några norm erande kvalite tskrav på beslutsundcrlag smul, att det inteheller fanns någon arti kulerad mekanism för h al iletssäkring av underlagen . Vidare konstateradesatt beredningsprocessen och bes lutsförbe redelserna fanns inbäddade i en orga nisationskullur därde n po litiska majori tetens företrädare och tjänstema nnaledningen samverkade mycket nära ochinfonnel1t. Granskningen resulterade i all revisionen lämnade ett antal förslag till utvec klings- ochförbättringsområden . vilka var ämnade att stärka beredningsprocessen och beslutsunderlage nskvalitet.Utifrån våra genomfö rda intervj uer oc h resultatet av tidigare gran skn ingar drar vi slutsatsen attdet under lång tid funnits e n kultur i landstinget SOlO innebu rit att hantering och bered ning avärenden och beslutsunderl ag inte fungerat ändamålsenligt. B1.a. har dct noterats att dc bes lutsunderlagSOlO landstingsstyrelsen ställs inror, och som också presenterar inför fullmäktige, hållcren myck et ojämn kvalitet.Föreli ggande grans kning har genomförts genom dokume ntstudie r av styran de dokument SOIllpolicys, planer oc h riktlinjer m.m. Vidare har drygt tjugo intervj uer genom förts med berördatj änstemän oc h förtroendevalda. Granskningen har även omfattat cu antal stickprov avbeslutsä renden.Utifrån gransknings resultatet fokuserar vi i sammanfattningen på områden som är centra la rör altge processerna som leder fram till en fullgod ärendeberedning möjlighete r att utvecklas. Irapporten lämnas många deta ljerade komme nlare r och rorslag med syftet alt utvecklaärendeberedningen. Vi re kommenderar att dessa iakttagelser snarast bea ktas. Avgöra nde rör alllyckas är dock att hela organisationen inscr alt en ändamålsenlig äre ndeberedning är nyckeln tillframgång i all verksamhet. Landstingsstyrelse n måste se till att äre ndeberedningen får rättdimensionering, status oc h resurser genom alt rikta ett uppd rag med största vikt till landstingsdirektören.Vi bed ömer att landstingsstyrelsens yttrande på den tidigare revisionsrapporten i vissa delar var"luddigt", Styrelse n behandlade inte revisionsrapportens rorslag oc h rekommendatione r genomalt fatta tyd liga beslut. Detta faktum bedömer vi som en sto r brist. Hur ska den verkställandeorganisationen kunn a verkställa otydliga beslut? Varför reage rar inte sar mua organisation redan iberedningsfasen när de upptäcker att beslutsförslagen blir oha nterliga att hantera i verkställig hetsperspektiv?Eller är det en pol itisk markering alt besluten är j ust ludd iga? Del konkreta beslu tsom genom gåend e finns i yttrandet är hänvisningen till att roller och uppdrag ska tyd liggörasmellan politisk ledning och landstingsdirektören geno m ett skriftligt avta l. Tanken var attlandstingsdirektöre n i sin lur sku lle teckna avtal med underlyda nde chefer. Vi kan genom