3:lZ - Landstinget Dalarna

ABCD03 01Lmll!Itillget Dalam"A"rrmll'lJt'r('c/lrillg och beshusunderlag1()J(}-OI·20gra nskningen konstatera att inga avtal i enlighet med andemeningen i yttrandet har kom mit tillstånd. Förutom en "ä rendehanteringsbok" kan vi inte se att styrelsen har tagit tillvara pårckommcndationcma i den tidigare revisionsrapporten och i övrigt inte fullföljt dc åtgärder mantidigare hade Iör avs ikt att genomfora.Vidare har vi konstaterat att utskottens roll i beredning av styrelsens ärenden är täml igen kraftl ös.och det är endast i ett fåta l ärenden där några av utskotten har lämnats beslutanderätt. Enligt våruppfattning är grundtanken med utskott att skapa en instans för politisk beredning. för att på såsäll både möjliggöra oc h säkerstä lla att ärenden är tillräckli gt förberedda innan dc lyfts tillbes lutande instans. Vi är dock medvetna om 31t det är fullmäkti gc som har fastställt gällandereglementen ror styrelsen och dess utskott. Likväl måste vi i demokratins namn lyfta frågan omdet inte är rim ligt att utskotten ska bereda i det närmaste samtliga ärenden som styrelsen skabehandla. Genom utskott som får i uppdrag att ta ansvar ror beredningsprocessen skulleberedni ngskvaliteten. med all sannolikhet, på ärenden som förel äggs styrelsen ror beslut öka. Vianser att man kan tolka utskottsorganisationen som en fonn av skenbcredning. Vi inrättar ett antalutskott dä r vi kan placera landstingsråd och övriga förtroende valda. men vi låter inte utskotten fånågra kon kreta uppgifter och de ska absolut inte lä någon makt. att besluta inom givna ramar, fårall makt ska kon trolleras av land stingsstyrelsen. Om inte utskotten görs mer delaktiga iprocesserna kommer landstingstyreisen att ra enormt svårt att hinna med att styra landstinget ialla dess beståndsdelar. Det innebär i förlängningen alt sannolikheten ökar för att t.ex .landstingets mycket kärva ekonomiska situation kommer att bestå.Huvudkentoret har utarbetat nya ärendehanteringsrutiner vilka dokumenterats i en ärendehandbok.Landstingsfullmäktige faststä llde ärende handboken ijuni 2009 .1 sam manha nget har vi docknoterat att utarbetandet av ärendehandboken pågått under ganska lång tid. Vår uppfattning är ändåpositiv i den bemärkelsen att ärendehandboken visar P:'I en hög ambitionsnivå, vad gä ller attåstndkommn e n ändamålsenlig och kvalitetssäkrad ärendehante ring i landstinget. Ävc n om detpågår förberedande åtgärder så kan vi konstatera all det ännu inte skett några direkt a insatser föralt implementera styrdo kumentet. Efterlevnaden är därmed fortfarand e margine ll. Vi menar attunsvariga chefer måste se till att handboken följs. Följs ändå inte hand boken måste högstalednin gen, med landstingsdirektören i spetsen, på ett tydligt sätt markera vad som gäller inomområdet.Genom vår granskning har vi konstaterat att det finns stora utvecklingsbehov inom granskningsområdet.Vid intervj uerna har vi ratt samstämmiga synpunkter som innebär att ingen är nöjd medärendeberedningen i ett generellt perspe ktiv. Inställningen och den rådande kulturen tillärendeberedning måste förä ndras. Efterso m beredning av ärenden är en central funktion i denrepresentativa de mokratiska processen, och en fårutsättning får effektivitet och god produktiviteti verksamheterna, är det högst rimligt att en mycket hög grad av professionali sm råder iärendebered ningens alla beståndsdelar. Eftersom alla de intervjuade haft synpunkter påärendeberedningen har vi ställt frågor om varför återkommande prob lem inte åtgärdats. Vi harmöts av påståenden so m kan tolkas som ,. att det är inte mitt bord/ansvar alt ra ordningen påprocesserna". Om flertalet har denna inställning oc h den högsta ledni ngen inte tar tillräckligainitiativ komm er naturligtvis den rådande kulturen att bestå.För bakomliggande bedö mningar och i övrigt hänvisar vi till revisionsrapporten i sin helhet.2