exjobb_henrik_nydahl - Lunds Tekniska Högskola

5.1.2 AnalysTack vare simuleringen i Pro/E där antalet ingrepp verifieras samt en jämförelse avden simulerade kuggens form med verkligheten, så bör resultaten anses vararimliga, se kugghjul i bilaga B. En möjlig felkälla i framtagen beräkningsmodell ärskärets rörelse i x-led. Detta borgar för en god överenstämmelse mellan verkligabearbetningsförhållanden och beräknade värden med hjälp avrörelseekvationerna ikap. 4. För att minimera felet har skärets position i x-led beräknats som en förflyttningmellan två på varandra följande ingrepp och inte som position i förhållandetill koordinatsystemet. Detta gör att ett eventuella systematiska fel minskarväsentligt pga. det minskande avståndet mellan punkterna.5.2 Spåntjockleken som funktion avingreppsvinkeln5.2.1 ResultatMed ekvationen och metodik beskriven i föregående kapitel beräknas odeformeradspåntjocklek för aktuell kuggeometri. Beräkningarna är gjorda med de parametrarsom tillämpas på Scania där matningen är 3 mm/varv. Dessa parametrar kommerockså att användas som referens vid senare försök då olika parametrar varieras.Spåntjockleken vid varje ingrepp kan beräknas som antingen maximal spåntjocklekeller medelspåntjocklek. Dessa visas i diagrammet i fig. 5.2. Med maximalspåntjocklek avses största beräknade spåntjocklek vid varje ingrepp som funktionav ingreppsvinkeln φ 0 . Medelspåntjockleken är ett medelvärde av spåntjocklekenlängs hela ingreppssträckan och har beräknats som medelspåntjockleken vid varjetvärsnitt. Totala medelspåntjockleken blir då medelvärdet av medelvärdet vid allatvärsnitt.Som syns i fig. 5.2 så är både medel och maximal spåntjocklek störst för de förstaingreppen i varje kugglucka för att sedan successivt avta. Nollpunkten på skalanför ingreppsvinkeln anger att fräsen nått botten av kuggluckan, medan negativavinklar innebär att fräsen är på väg in i kuggluckan och vice versa.48