exjobb_henrik_nydahl - Lunds Tekniska Högskola

6. Analys av deformerade spånor6.1 Spåninsamling och mätningEfter att ha gjort en simulering av odeformerade spåntjocklekar vid snäckfräsningså vill man gärna veta hur bra resultatet stämmer överens med verkligheten. För attfå en jämförelse har spånprov tagits vid tillverkningen av det kugghjul somanvänds vid simuleringen. Spånornas tjocklek har sedan uppmätts i mikroskop föratt mäta spånans tjocklek i deformerat tillstånd. I fig. 6.1 visas ändytan på en spånadär tjockleken uppmätts på dess tjockaste ställe.Eftersom det är största spåntjockleken som beräknats, som man avser att verifieramed mikroskopuppmätningen, så är det också den tjockaste av alla spånor somskall sorteras ut bland spånorna som samlats in vid spånprovet. Då störstaspåntjocklek på spånan finns i ena ändan av spånan så kan man enkelt med blottaögat se vilka spånor som kan tänkas vara en av de tjockaste. Spånprovet somanalyserats är relativt litet men bör ändå vara tillförlitligt då sammansättningen avspånor troligen inte ändras när de ramlar ner i spåntråget.De flesta av de insamlade spånorna i ett spånprov har först provmätts medmikrometer för att sedan mätas i mikroskop. I den noggranna mikroskopmätningenär nackdelen dock att endast ändytan kan mätas pga. mikroskopets dåligaskärpedjup, vilket gör att ytan som mäts måste vara plan. Ändytan är däremot intesamma som den spåntjocklek som är parallell med skärets spånsida, vilket leder tillatt uppmätningen ger en approximativ verifiering. Detta visas i fig. 6.3.Figur 6.1 Största spåna som hittats i spånprov uppmätt i mikroskop.6.2 SpånstukningSpåntjocklek som uppmätts hos deformerade spånor går inte direkt att jämföra meddet odeformerade spåntjockleksvärdet. Man skiljer därför på teoretisk spåntjocklekh 1 och deformerad spåntjocklek h 2 . Detta beror på att spånan stukas underbearbetningen och blir tjockare. Spånstukningen varierar dessutom med60