exjobb_henrik_nydahl - Lunds Tekniska Högskola

En bättre lösning skulle då kunna vara att öka fräsens diameter och antal skär,vilket gör att kuggen bearbetas av fler skär och därmed blir spånorna fler ochtunnare. Detta kräver å andra sidan att materialmängden för tillverkning av en fräsökar och fräsen borde därför bli något dyrare.En något annorlunda lösning där maximal belastning minskas utan attfräsdiametern påverkas är att placera skären olika tätt avpassat till den spåntjocklekvarje enskild tand avverkar s.k. differentialdelning. Tänder som skär de tjockastespånorna placeras då som tätast med minsta tandlucka så att spånorna blir tunnare.Avståndet mellan tänderna ökas sedan efterhand som spåntjockleken minskar så attskillnaden mellan största spåntjocklek på olika spånor minskar. Belastningen ochslitaget mellan olika skär på fräsen kommer då att variera mindre och de kommeratt slitas mer jämnt. Om någon positiv effekt skall uppnås vad gällerverktygslivslängd måste dock tjocka spånor och höga spänningar orsaka betydligtsnabbare slitage än låga. Bara vinsten med en jämnare förslitning mellan olikaskäreggar är inte tillräckligt eftersom den effekten ändå uppnås medfräsförflyttning vilket innebär att fräsen förflyttas med jämna mellanrum i axiellled. Detta gör att varje enskild tand får skära spånor med olika tjocklek under desslivslängd och variation i förslitning mellan olika tänder kommer inte att vara så storsom spåntjockleksvariationerna.8.3 MetodanalysI detta avsnitt diskuteras de metoder som använts samt de approximationer sominförts och konsekvenserna av dessa.Inledningsvis genomfördes rörelsesimuleringar i CAD – programmet Pro/Engineer.Syftet var att kunna simulera de relativrörelser som inverkar på spånbildningen vidsnäckfräsning. En begränsning med programvaran är att verktygsmodellen inte kanavverka material i modellen av kuggämnet. Resultatet blir en simulering avverktygets och arbetsstyckets rörelser utan att verktyget fräser fram kuggar. Skälettill detta är svårigheten att definiera verktygsgeometrier som avviker frånstandardutförande. CAD-simuleringen bidrar till att man får en god visuell bild avhur bearbetningsförloppet fungerar i verkligheten men för att uppnå optimaltresultat av datorsimuleringen erfordras möjlighet att definiera verktygsgeometrioch verktygsrörelser i CAM-modulen. Exempelvis hade de förenklingar avarbetsstycket enligt fig. 4,7 - 4,8 kunnat analyseras i förhållande till verkligtarbetsstycke och det färdiga resultatets osäkerhet avseende maximalt h 1 hade dåockså kunnat säkerställas.Beräkningarna i Matlab ger däremot de resultat som efterfrågas i problemformuleringen.Fräsens och arbetsstyckets rörelser kan med stor noggrannhetsimuleras i Matlab. Approximationer måste dock införas då ingrepp ska beräknaseftersom man då ska beräkna frästandens läge på en yta som redan är bearbetad ochbestår av en tredimensionell yta. Då man inte utan vidare kan beskriva denna ytamed vektorer och programmets begränsningar gör att man inte kan beräkna74