Statistiska metoder för härledning av indata till säkerhetsanalyser ...

2.2 T-bokenÄven om Pörns metod är tänkt att kunna användas inom många olika områden är den förstoch främst utvecklad för T-boken (Pörn 1990, s. 1). 6 Omständigheterna runt T-boken är i sintur ganska speciella.Indata till T-boken är enkelt uttryckt antal fel respektive drifttid för komponenter, medan utdataär motsvarande felbenägenheter. Dessa utgör i sin tur indata till de probabilistiska säkerhetsanalyser(PSA) som är en väsentlig och obligatorisk del i det normala säkerhetsarbetet påkärnkraftverken. I dessa analyser konstrueras s.k. felträd där anläggningens olika system ochdelsystem ordnas hierarkiskt med avseende på felhändelser. Överst i trädet finns topphändelsenQ, tex. att reaktorhärden skadas. Realiseringen av Q antas i sin tur bero av realiseringenav andra händelser A och B som i sin tur beror av C, D, E, … etc. På detta sätt bryts hela anläggningenupp i ett system av noder och länkar. På länkarna sitter s.k. grindar som definierardet logiska beroendet mellan händelserna. Grindarna är vanligen av typen ”och” eller ”eller”.Felträdet ger alltså information av typen ”Q inträffar om A och B inträffar, eller om C och Dinträffar”. Felträdet analyseras i PSA-verktyget RiskSpectrum ® (Relcon AB). Resultatet användsför utvärdering av kärnkraftsanläggningens riskprofil dvs. hur olika delar av anläggningenbidrar till utsläpp, skador på reaktorhärden etc. Med hjälp av dessa analyser kan säkerhetshöjandeåtgärder sättas in där de bäst behövs.Längst ner i felträdet finns bashändelserna. Dessa uttrycker olika felmoder dvs. olika sätt attfela hos t.ex. en komponent eller en operatör. Exempel på felmoder hos en pump är ”obefogatstopp” och ”utebliven start”. Felmoder hos en ventil kan vara ”obefogad lägesändring”, ”uteblivenöppning” etc. Dessa felmoder har i sin tur felsannolikheter eller felintensiteter beroendepå om felen uppträder i diskret eller kontinuerlig tid. ”Utebliven start” är ett exempel på endiskret händelse och ”obefogad lägesändring” ett exempel på en kontinuerlig. Det är sådanteknisk felstatistik som finns upptagen i T-boken. Operatörsfel finns alltså inte med. I T-bokenges dessa felsannolikheter i form av fördelningar: Om felintensiteten betecknas λ så uttryckerfördelningen för λ sannolikheten att λ antar fördelningens olika värden. I T-boken presenterasfördelningarnas percentiler (5-, 50- och 95%) samt medelvärdet i tabellform. Fördelningarnaär vidare sammanställda anläggningsvis och presenteras tillsammans med en s.k. generiskfördelning gällande för hela populationen (alla kärnkraftverk). Ett exempel på en T-bokstabellges i appendix C. Vilka komponenter, felmoder etc. som ska finnas med i en ny utgåva av T-boken avgör TUD-gruppen tillsammans med PSA-avdelningarna på respektive anläggning.Den första versionen av T-boken gavs ut 1982 och innehöll driftstatistik för 21 reaktorår. 7Version 6 gavs ut 2005 och täcker 315 reaktorår. Sverige är därmed ett föregångsland vadgäller dokumentation och uppföljning av driftförhållanden inom kärnkraftsområdet (Pörn1990, s. 98). Förutom pappersversionen finns T-boken också i form av en CD och datafilenTbokrisk som är kompatibel med RiskSpectrum ® . T-bokens parametrar (t.ex. λ) skattas påbasis av felrapporter i TUD-systemet samt de rapporterbara omständigheter (RO) som rapporterasdirekt till Statens Kärnkraftsinspektion (SKI).T-boken omfattar endast s.k. funktionshindrande fel dvs. ”[---] fel av sådan art, att komponentensfunktion anses ha gått förlorad” (T6, s. 23). Typiskt för kärnkraftsområdet är att sådanafel är extremt ovanliga; fortfarande efter 315 reaktorår finns komponentgrupper som inte haft6 Bokstaven ”T” står för ”tillförlitlighetsdata”.7 Ett reaktorår motsvarar den normala drifttiden för en kärnkraftsreaktor under ett kalenderår.8